Fler smågrisar med kortare ditid
Fyra i stället för fem veckors ditid både ökar antalet överlevande smågrisar och ger en bättre djurhälsa, visar Svenska Pigs pilotstudie.
Användandet av skyddsgrindar i samband med grisning har varit det stora diskussionsämnet beträffande
Men de mest anmärkningsvärda resultaten har åstadkommits genom att korta digivningstiden från fyra till fem veckor. Antalet överlevande smågrisar per årssugga har ökat med i genomsnitt 1,1 och djurhälsan har förbättrats.
– Antibiotika- och medicinanvändningen på gårdarna var lägre jämfört med föregående år och vi hittar inga negativa resultat. Tillväxten upp till 30 kilo har bara påverkats marginellt och vi ser en lägre sjuklighet med färre diarréer under tillväxtperioden, säger Gunnar Johansson, som har varit veterinär expert under pilotstudien.
undefined
För att kompensera den uteblivna ditiden har det bland annat funnits krav på laktosfoder för smågrisarna. Det har också ställts specifika krav på värme och hygien som går utöver rådande djurskyddslagstiftning.
– Det är ingen räkmacka att avvänja en vecka tidigare men det går om man gör rätt. Fyra veckors ditid är något vi definitivt ska jobba vidare med oavsett hur det går med kontrollprogrammet. Det är klockrent, tycker Gunnar Johansson.
Beträffande skyddsgrindar vid grisning märktes ingen skillnad i smågrisdödligheten. Anledningen kan vara att grindarna inte fick fällas förrän grisningen hade satt i gång och i många fall hade suggan hunnit föda hela sin kull innan personal fanns på plats.
– Vi hade hellre velat stänga grindarna kvällen innan förväntad grisning. Minst hälften av grisningarna sker tidigt på morgonen och djurägaren kan normalt se på suggan när den är på gång genom att juvren fylls, förklarar Gunnar Johansson.
Skyddsgrindarna användes oftast i 4–5 dygn och fälldes upp när smågrisarna hade kastrerats. Försöket visade positiva resultat i form av färre fall av grisningsfeber hos suggan och lägre användning av antibiotika och värkstimulerande medel. Man kunde inte se några beteendestörningar i form av till exempel rörtuggning.
undefined
– Grinden är ett verktyg för att kunna ägna mer tid åt omvårdnad av smågrisarna. I kontrollprogrammet ingår att man halmar mer i grisningsboxen och grinden skapar en bättre arbetsmiljö för djurskötarna, säger Gunnar Johansson.
Däremot fick försöket att hålla brunstiga sinsuggor i foderliggbås med skyddsgrind avbrytas. Anledningen var att båsen saknade spaltgolv vilket skapade en alltför dålig hygien trots gödselskrapning tre gånger om dagen.
– Det kräver en annan byggnadsteknik än den som är tillåten i Sverige, konstaterar Gunnar Johansson.
Syftet med att hålla framför allt yngre suggor i foderliggbås under maximalt sju dygn är att skydda dem från att bli ansatta av äldre suggor som är högre i rang. Påhoppen ger skador på ben och rygg vilket gör att många suggor slås ut i förtid.
– Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den mall vi tagit fram fungerar som kontrollinstrument, säger Gunnar Johansson.