undefined
De tolv gårdarna som deltagit i studien tillhör landets främsta grisproducenter. Anledningen till att dessa valdes ut var att det ställdes ganska höga krav för att få ingå i projektet.
– När dessa gårdar får
Han betonar att kontrollprogrammet måste ses som helhet där alla punkter samspelar för att nå både ett högre produktionsresultat och en bättre djurvälfärd.
– Vi har märkt att programmet fungerar, att det går att läsa av när något blir fel. För grisproducenten ska det förstås ge nytta tillbaka och inte bara utgöra ett merjobb, säger Ingemar Olsson.
Det föreslagna kontrollprogrammet innebär att besättningen var femte vecka får besök av djurhälsoveterinär. Ingemar Olsson jämför effekterna med det som hände på 1980-talet när växtodlingsrådgivarna började med tätare besök på gårdarna.
Nu väntar Sveriges Grisföretagare med spänning på Jordbruksverkets prövning av ansökan som kan vara klar någon gång till hösten. Myndigheten har tillfrågat två externa experter, Per Wallgren på SVA och Stefan Gunnarsson på SLU, om att analysera studien.
– Sedan gör vi naturligtvis vår egen genomgång av materialet och tittar över rättsläget för att se vad vi har för bemyndigande, säger Gunnar Palmqvist som är ansvarig handläggare på Jordbruksverket.
Det troliga är att det behövs en ändring i djurskyddsförordningen för att kunna godkänna kontrollprogrammet. En översyn pågår för närvarande på departementsnivå.
– Lagen är 30 år gammal och har låst in oss i en viss typ av produktionsmodell. Det är nästan så att det har blivit en helig ko av grisen, säger Ingemar Olsson.