Konkurrensverket föreslår delade upphandlingar

Det är svårt att få in anbud från små och medelstora leverantörer när kommuner, landsting och staten köper livsmedel och måltidstjänster, trots att det handlar om en marknad värd tio miljarder kronor om året. Det visar en rapport från Konkurrensverket.

Många kostchefer i offentlig verksamhet vill köpa från mindre leverantörer för att inte vara för beroende av några få stora. Men det är problem att få små och medelstora leverantörer att lämna anbud.

– För att stärka konkurrensen och sätta press på leverantörerna att hålla en hög kvalitet vill vi ha fler aktörer på marknaden, säger Dan Sjöblom, generaldirektör på Konkurrensverket.

Utmärkande för marknaderna för livsmedel och måltidstjänster är att de domineras av ett fåtal stora aktörer medan köparna är förhållandevis små och många.

undefined

I rapporten ger Konkurrensverket ett antal råd till offentliga inköpare för att hjälpa dem att få in fler anbud när de gör upphandlingar:

    undefined

Rapporten visar att åtta av tio kostchefer har en politiskt beslutad policy för den mat som serveras i deras verksamheter.

undefined

Jämfört med upphandlingsmarknaden i stort är det nästan dubbelt så vanligt att upphandlingar av mat avbryts och det är mycket vanligare att upphandlingar överprövas. I snitt är det cirka 2 anbudsgivare per kontrakt när det gäller mat jämfört med 4,5 bud för marknaden i snitt. Det tyder, skriver Konkurrensverket, på sämre konkurrens inom detta område än på upphandlingsmarknaden i stort.

– En stärkt konkurrens skulle vara bra för alla skolbarn, sjuka och äldre som äter den mat som köps in av det offentliga. Fler aktörer bör ges chansen att konkurrera om de tio miljarder kronor som kommuner, landsting och staten lägger på mat, säger Dan Sjöblom.