Utredare vill se fler likheter Sverige och EU
Konkurrenskraftsutredaren Rolf Annerberg vill se ändrade regelverk för det svenska lantbruket. Utgångspunkten är vad som gäller i EU.
Även om han inte går in på några detaljer före den 5 mars, då konkurrenskraftsutredningen läggs fram, antyder Rolf Annerberg att han är kritisk till svenska särregler.
– EUs regler bör vara utgångspunkt för vad som ska gälla i Sverige. Om man ska ha särskilda bestämmelser bör de vara grundade på vetenskap, inte på tyckande. De bör också kunna tillämpas på ett vettigt sätt.
"Emotionell djurskyddsdebatt"
På en direkt fråga om vad han menade med vetenskapligt grundade regler blev svaret:
– Vi vet att djurskyddsdebatten är väldigt emotionell. Attityder till djur är annorlunda här än i andra länder, vi har en positiv grundsyn till djurskydd. Men en del regler bör ses över, det har skett en utveckling sedan djurskyddslagen kom i slutet av 1980-talet.
Rolf Annerberg gick inte in på hur det påverkar utredningens förslag, men man kan misstänka att det bland annat kan handla om beteslagstiftningen. Medan växtodlingen är konkurrenskraftig talade han om animalieproduktionen som ett "problembarn".
– Volymerna går ner, framför allt gäller det gris, men det gäller inte fågel, får eller lamm. Vi har god produktion men svag lönsamhet och ökad import av mejeri och kött.
Stark makt hos handeln
Det var vid ett seminarium om konkurrenskraft på Alnarp idag som Rolf Annerberg tog upp frågan om svenska särregler och hur han ser på svenskt lantbruks konkurrenskraft. Han berörde även ett annat hett område: Handelns makt.
– Det har skett en maktförskjutning från livsindustrin till handeln. Handeln är väldigt, väldigt stark, sade Rolf Annerberg, som samtidigt talar om stora och positiva möjligheter för jordbruk och trädgårdsproduktion.
– Det är väldigt viktigt att det finns en tydlig politisk vilja. Men vi har bra potential, gott om mark och vatten och hög kompetens.