När utredaren Rolf Annerberg i dag presenterade den stora konkurrensutredningen för det svenska jordbruket var en överraskning ett förslag om större hänsyn på skatteområdet, trots att direktiven särskilt förbjöd att man la förslag om skattefrågorna.
– Det är en klok utredare som även tittat på skattefrågorna och dess påverkan av konkurrenskraften för de gröna näringarna. Om han inte gjort det så skulle kritiken kunnat bli hård, menar Lars-Erik Lundqvist, näringspolitisk expert på LRF.
LRF och Helena Jonsson tycker vidare att utredningen har en tydlig vision om tillväxt och en strategi med flera bra förslag.
– Det är en utmärkt grund att stå på, säger Helena Jonsson.
– Med hänsyn till det akuta läget inom mjölkproduktionen behövs nu snabba politiska beslut med fokus på tillväxt och jobbskapande. Det vore en bra start på arbetet med en livsmedelsstrategi, fortsätter hon.
I likhet med utredningen vill LRF särskilt lyfta fram betydelsen av att jordbruket och trädgårdsnäringen, som skogsbruket, får ett övergripande mål om en konkurrenskraftig produktion. Målet kan vidare vägas mot andra samhällsmål på ett balanserat sätt, till exempel nationella miljömål. Som utredningen föreslår är det viktigt att den avvägningen skrivs in i relevanta myndigheters instruktion och regleringsbrev som i dag saknar denna politiska signal.
– Det är en grundläggande förklaring till att det ser ut som det gör i vår näring idag. Andra intressen har historiskt rankats högre i olika ställningstaganden som rör vår näring, säger Lars-Erik Lundqvist.
Analysen av de näringspolitiska villkoren för jordbruket och trädgårdsnäringen i förhållande till andra länder är en tung del i utredningen. På skatteområdet begränsade däremot utredningsdirektivet möjligheten för utredaren att lägga fram tydliga förslag. Trots det lyfter utredaren Rolf Anderberg fram skatternas betydelse för ett konkurrenskraftigt jordbruk och han menar att man bör ta hänsyn till andra länders skattenivåer på områden som berör de gröna näringarna.
– Utredaren säger att om man föreslår skatteförändringar bör dessa grundas på en analys av konkurrenskraften. Det har tidigare inte skett på vårt område och det är mycket positivt, menar Lars-Erik Lundkvist.
Under avsnittet regler och villkor har utredaren särskilt analyserat balansen mellan konkurrenskraft och ett bibehållet gott djurskydd.
– Han konstaterar att vår näring verkar på en öppen marknad och förslår att djurskyddslagstiftningen bör ses över utifrån detta faktum. Det är en öppning som vi saknat i tidigare utredningar. Utredaren anser också att vi bör gå mot samma nivå som EU i den frågan, med anpassningar från bägge håll, säger Lars-Erik Lundqvist.
Lars-Erik Lundqvist lyfter också fram att utredningen eftersträvar en större flexibilitet när det gäller godkännande av olika kemiska preparat.
– Det finns en skrivning om att förbättra rutinerna på Kemikalieinspektionen för godkännande av olika preparat. Man bör ta mer hänsyn till hur våra grannländer agerar när det kommer till godkännande av olika preparat.
– Utredningens förslag om djur- och växtskydd är bra när det gäller hur skillnaden mellan svensk och EU-lagstiftning ska minska, och konkurrensvillkoren förstärkas. Vi ska naturligtvis inte slarva bort mervärden i vår egen produktion men behöver lita mer på att marknadsåtaganden garanterar dessa värden. Inte svensk lagstiftning. Om vi ska skapa rätt förutsättningar för god tillväxt är det nödvändigt att vidta åtgärder som kan öka konkurrenskraften med bibehållen god djuromsorg och miljöhänsyn, säger Helena Jonsson.