SLU utreder jordförvärvs- och arrendelagen
– Det är mer komplext än jag tänkte mig, säger Helena Hansson på SLU, som på regeringens uppdrag analyserar vad jordförvärvs- och arrendelagen har haft för effekter på skogsbruket och jordbruket.
Konkurrenskraftsutredningen pekade på att det finns tecken på att nuvarande lagstiftning om jordförvärv och arrende hämmar företagsutveckling på svensk landsbygd.
– Ett teoretiskt problem är att man inte kan lägga in marken i företagets balansräkning och ha den som grund för kreditgivning. Det skulle kunna vara ett problem, säger Helena Hansson.
Ska analysera
Regeringen gav i somras SLU i uppdrag att analysera hur lagstiftningen för jordförvärv och arrende på företagsutvecklingen i skogsbruks- och i jordbrukssektorerna, marknaden för mark och de sociala och kulturella värdena som skogsmark och åkermark bär med sig.
– Det är svårt uppdrag, det här är inte lätta frågor att komma fram till ett entydigt svar på. Vi angriper det med flera olika metodansatser för att belysa det ur olika perspektiv.
Byråkrati och rättsäkerhet
Att utreda om det är värt byråkratin för fysiska personer att söka förvärvstillstånd, och om systemet är rättssäkert, ingår inte i uppdraget.
Än så länge har SLU intervjuat företrädare för jord- och skogsbruk och djupintervjuat lantbrukare.
Resultat vid årsskiftet
Något resultat finns inte. Och ingenting ska komma ut förrän uppdraget redovisas till regeringen vid årsskiftet.
– Vi samlar in idéer, tankar och synpunkter hela tiden, men vi går inte ut med våra resultat förrän vi känner att vi är färdiga med dem, säger Helena Hansson, som är professor på institutionen för ekonomi på SLU.