Västra Götalandsregionens mål om 5 TWh vindkraft 2020 verkar avlägset. I dagläget produceras 1,6 TWh och nyetableringar förhindras bland annat av det kommunala vetot.
De senaste fem åren har 45 procent av alla tillståndsärenden stupat på kommunerna, antingen sedan de avstyrkts eller sedan ansökningarna återtagits av projektörerna efter indikationer om ett negativt besked.
– Jag kan tänka mig att utfallet är ungefär detsamma i andra tätbefolkade län. Det finns såvitt jag vet ingen rikstäckande statistik men siffrorna från Västra Götaland stämmer väl överens med vad vi branschen har trott, säger Tomas Hallberg på Svensk Vindenergi, som organiserar vindkraftsföretag.
Det kommunala vetot har funnits i sex år. Den stora bristen är enligt flera bedömare att beslutet inte kan överklagas vilket gör systemet rättsosäkert. Lagen som var tänkt att underlätta processen har fått den motsatta effekten.
Tidigare i år publicerade därför Energimyndigheten en vägledning för kommunerna. I den betonas att ett tillstyrkande eller ett avslag ska vara utan villkor och bara ta ställning till ärendet som helhet. Kommunens enda uppgift är att bedöma om markanvändningen är lämplig.
– Tillämpningen varierar i olika kommuner och även mellan olika ärenden i samma kommun. Det är bakgrunden till vägledningen, säger Maria Stenkvist på Energimyndigheten.
Bland de västsvenska kommuner som det regionala nätverket Power Väst låtit granska visar det sig att flera har satt gränser för hur höga vindkraftverken får vara. Andra har lagt in sitt veto av hänsyn till fågelstråk eller bulleraspekter.
– Det är inte meningen. Tillstyrkandet eller avstyrkandet ska vara ett "rent" beslut, säger Lena Nicklasson, miljöingenjör på Länsstyrelsen Västra Götaland.
Det är i nästa skede, när ärendet miljöprövas, som kommunen i egenskap av remissinstans kan komma med den typen av synpunkter. Länsstyrelsens beslut kan sedan överklagas i domstol av berörda parter.
– Jag tror inte kommunerna gör så här för att sabotera utan det sker av omsorg av invånarna. Men det har gjort att projektörerna i ett tidigt skede lägger stora resurser på att göra en i det närmaste komplett miljökonsekvensbeskrivning för att sedan kanske få ett beslut som inte kan överklagas. Det är en rätt dålig resursanvändning, tycker Tomas Hallberg.
Han påpekar att det kommunala vetot är att av tre stora hinder mot utbyggnaden av vindkraft. De övriga är Försvarsmaktens stoppområden och tolkningen av artskyddsförordningen.