Kommunalt kött i köken i Ludvika
Ludvika kommun ville upphandla närproducerat kött, men det var svårt att hitta leverantörer. Lösningen blev att köpa in egna köttdjur.
Ludvika kommun ville upphandla närproducerat kött, men det var svårt att hitta leverantörer. Lösningen blev att köpa in egna köttdjur.
Sex kor med kalvar, ett par kvigor och en tjur betar i en hage utanför Grangärde i Ludvika kommun. Innan korna flyttade hit låg marken i träda.
– Sedan dess har flera nya växtarter kommit upp. En av grannarna här är fågelskådare och berättar att det har dykt upp nya fågelarter också, berättar Ann Eriksson, enhetschef på kommunens betesdjursverksamhet.
Just den här beteshagen är privatägd, men i övrigt betar beståndet på kommunens marker. I höst skickas åtta stutar till slakt och de kommer att stå för 21 procent av hela den kommunala köttförbrukningen.
– Ambitionen är att ta till vara på så mycket av djuren som möjligt. Kostenheten får bestämma vilka delar som ska till vilket kök. Inälvsmat och benbuljonger är till exempel mer populärt inom äldreomsorgen, medan förskolebarnen gillar köttfärs, säger Ann Eriksson.
De kommunala köttdjuren började som en motion till kommunfullmäktige från miljöpartiet. Kommunens politiker beviljade en förstudie, där lokala köttproducenter bjöds in till ett möte.
– En grundproblematik är att det finns så få lantbrukare kvar i kommunen. Vi ville inte konkurrera bort någon lokal producent, men det fanns ingen som kunde leverera hela konceptet. Däremot har vi köpt både djur och foder från lokala bönder, berättar Ann Eriksson.
För två år sedan beslutade kommunfullmäktige att verksamheten skulle permanentas. Då köptes grunden till besättningen in, nio renrasiga Herefords.
– Vi valde Hereford för att det är en lätt köttras som passar många olika typer av beten. Vi har både åkerbeten och känsliga områden nära våtmark, säger Ann Eriksson.
– Ludvikas bestånd består av en grundbesättning på åtta Herefordkor.
– Åtta stutar slaktas i höst, vilket motsvarar 21 procent av köttkonsumtionen i de kommunala verksamheterna på ett år.
– Verksamheten köper in foder av lokala producenter.
– Kostnaden är 1,8 miljoner per år, köttförsäljningen till kostenheten avräknad.
Syftet med verksamheten är inte bara närproducerat kött på tallriken och öppna landskap. Korna har även fått ta emot studiebesök av förskoleklasser som får lära sig var maten kommer ifrån och bredvid hagarna finns fikabord för turister. Håkan Eriksson från arbetsmarknadsenheten är anställd i verksamheten sedan förra året och ser den som en bra möjlighet till praktik och jobb.
– Det kan både vara en sluss vidare, men också en chans att få anställning. Just nu har vi tre djurskötare anställda och en praktikant, säger han.
Kostnaden för hela verksamheten är 1,8 miljoner per år, avräknat försäljningen av köttet till kostenheten. Men politiskt finns inte enighet bakom beslutet. När beslutet att permanenta verksamheten togs röstades det igenom av S + V + MP. Moderaterna tycker dock inte att kommunen ska ha egna köttdjur.
– Det är ingen kommunal kärnverksamhet. Vi är inte emot öppna landskap och lokalt kött, men vi tycker att verksamheten ska drivas av någon annan än kommunen. Kostnaden kan till exempel sättas i relation till fyra förskolelärare och vi har långa barnköer som behöver lösas, säger Håge Persson (M).
Åsa Wikberg (MP) svarar: