Utredningen levererar en lång rad förslag till åtgärder för att skapa tillväxt i jordbruk och trädgårdsnäring. Här är några exempel:
Det behövs ett tydligt politiskt mål för att nå en positiv utveckling, viktigt såväl för attityderna inom näringen som i samhället i övrigt.
En översyn av djurskyddslagen bör göras med utgångspunkt i en balans mellan gott djurskydd och konkurrenskraft. Lagstiftningen bör bli mindre detaljerad och mer flexibel.
Utredningen skulle visserligen inte, enligt direktiven, se över skatteområdet. Men utredaren varnar ändå för nya produktionsmedelsskatter. De bör grundas på en analys av hur de påverkar konkurrenskraften.
En livsmedelsstrategi, eller som utredaren kallar det "en vision för 2030", bör tas fram. Startskottet för det arbetet gick redan i förra veckan. Tidigare jordbruksministern Annika Åhnberg utsågs till processledare, vilket nog var ett bra val.
Det är glädjande, men mer orolig kan man vara för regeringens inställning till särskatterna.
I en riksdagsdebatt i förra veckan försvarade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht exempelvis införandet av en handelsgödselskatt. Detta eftersom, som han sa, "användningen av handelsgödsel bidrar till exempel till övergödning av våra vattendrag, sjöar och hav", och han förklarade att styrmedel i form av skatter kan vara nödvändiga.
Det låter lite som att be för sin sjuka mor. Som styrmedel har gödselskatten en begränsad effekt, det visas av att förbrukningen av handelsgödsel inte ökade när skatten försvann. Lantbrukarna gödslar så mycket som behövs för grödorna, knappast mera.
Rolf Annerberg målar upp ett avskräckande scenario i Konkurrenskraftsutredningen: Med oförändrade politiska beslut kommer det samlade värdet av jordbruksproduktionen att minska med 35 procent mellan 2013 och 2030!
Det skulle innebära att både jobb och miljöpåverkan flyttar utomlands. Man hoppas nu att även socialdemokraternas koalitionspartner miljöpartiet förmås att inse detta.