Klimatröjning – vad är det?

I en artikel i Skogsland nr 4, som kom i fredags, berättade vi om skogsägaren Leif Hannu som deltar i ett projekt med syftet att få skogen att binda koldioxid genom tillväxthöjande åtgärder. En av de skogliga åtgärderna var ”klimatröjning”, stod det i artikeln.

Men vad är ”klimatröjning” egentligen?, undrade Bengt-Åke Alriksson (mångårig skogsjournalist och metodutvecklare i röjning).

“Det låter ju pr-mässigt bra och modernt…(…). Eller är det helt enkelt bara en häftigare benämning på vad jag kallar trädbränsleanpassad röjning?”, funderar Bengt-Åke Alriksson i ett mejl till Skogsland. Men tillägger sedan:

– Men för att få fler skogsägare att verkligen göra en röjning som bygger upp istället för att föröda beståndet, så kanske vi till och med ska benämna åtgärden som ”klimatsmart”.

Då ges röjning en mer tydligt positiv värdeladdning. Något vi skogsmullar kanske missat hittills när det gäller den vanliga skogsskötselns möjligheter i klimatfrågan.

Vi ringde Lars Pekka, som är verksamhetsansvarig för informationssajten Skogligsamverkan.se och som skrev artikeln:

– Man lämnar kvar ett tätare förband, fler stammar per hektar, vid röjning. Och det gör man för att tappa mindre i tillväxt efter röjningen, förklarar Lars Pekka som själv varit ute i skogen och tittat på ungskog som röjts genom “klimatröjning”.

– Tanken med klimatröjning är också att kunna göra ett större uttag av skogsbränsle nästa gång man går in och röjer eller gallrar, säger Lars Pekka.

Hans Winsa, som är skoglig doktor och forskningsledare vid Sveaskog och den som utformat “klimatröjning”, utvecklar resonemanget:

“Eftersom målet är att öka upptaget av koldioxid genom att öka tillväxten på skogen så innebär ”klimatröjning” att behålla mera barr och blad (fler stammar) så att tillväxten inte minskar lika mycket som vid en vanlig röjning”, skriver Hans Winsa i ett mejl till Skogsland.

Och klimatet då – blir det bättre med ”klimatröjning”? Därom tvistar än så länge de lärde.

undefined