Sveriges Grisföretagare höll en stämma i medvind på Vildmarkshotellet i Kolmården. Prisgapet mellan Sverige och övriga Europa har aldrig varit större.
– I framtiden ska vi inte ta på oss några kostnader som vi inte kan ta betalt för. Det har börjat investeras igen om än inte så mycket. Men om Danmark har kunnat utöka sin produktion sedan EU-inträdet, varför ska inte vi kunna göra det, frågade sig ordföranden Ingemar Olsson.
Under förra året minskade visserligen den svenska grishållningen och den svenska grishållningen något, men samtidigt gick konsumtionen ned ännu mer och därmed importen. Prognosen för 2016 är optimistisk och talar om ett ökat antal grisar med cirka 3 procent.
– Tyvärr ser vi en liten ökning med av importen med 0,2 procent under första kvartalet i år. Det är i första hand Finland som tar marginal på Tysklands bekostnad, berättade Margareta Åberg, verksamhetsledare i Sveriges Grisföretagare.
Föreningen har inlett en kampanj för svensk gris i de stora dagstidningarna där det nya märket "Kött från Sverige" ersätter "Svenskt kött". I dagarna lanseras också det nya smittskyddsprogrammet där de tre stora djurhälsoorganisationerna ingår.
Ingemar Olsson omvaldes till ordförande för en styrelse som efter en "tvångsbantning" vid stämman i Uddevalla 2014 nu utökades till sju ledamöter. De två nytillskotten blev båda kvinnor.
Katarina Rydén, Valdemarsvik, driver tillsammans med maken Andreas Rydéns Grisar i Edsbruk, en integrerad produktion med 280 suggor och 500 hektar odlingsmark.
Lena Nylöf Svantesson, Lidköping, föder tillsammans med maken David upp cirka 2 500 slaktgrisar i Storeberg, Tun. De arrenderar stallen som tidigare brukades av Mattias Franzon.
Fyra motioner hade inkommit varav en krävde att föreningen skulle sluta driva kravet på möjlighet till några dygns fixering av suggan i samband med grisning. Styrelsen yrkade avslag och fick stämman med sig.