Om processen snällt sagt varit märklig, så är det ännu märkligare att inte ansvariga har beskrivit konsekvenserna för främst mjölkbranschen - eller vad man vill åstadkomma. Visst är det konstigt? Jag får inte ens gräva ett dike utan att lämna in en miljökonsekvensbeskrivning, men jordbruksverk och regering kan rita om stödkartan och därmed skaka om jordbrukets förutsättningar för hela norra Sverige i sina grundvalar - utan att ens redovisa vad man förväntar sig för konsekvens! Jag tänker därför utifrån ett antal frågeställningar bidra till den jordbrukskonsekvensbeskrivning som redan borde ha gjorts.
Den första frågan är: Stämmer kartan med verkligheten? Det lika enkla som uppenbara svaret är - nej! Kartan innehåller många absurda och onaturliga företeelser som inte låter sig förklaras av kända naturlagar. För Västerbottens del har vi två öar av "bättre" klimat runt Skellefteå och Umeå, och en motsvarande ö runt Ö-vik. Norr och söder om dessa städer skulle vi alltså ha ett sämre klimat fastän vi är på samma höjd över havet? Ingen utanför upphovsmännens lilla skara kan rimligen tro på det! Med modellens givna förutsättningar har man också lyckats rita en karta där inte ens de olika klimatområdena gränsar mot nästa område i tur, utan på flera ställen gränsar till exempel område 1 mot 3. Dessa oförklarliga avvikelser från hur man i verkligheten uppfattar betingelserna finns i hela området. Att förklara det oförklarliga med att "det blev så" - det håller inte! Hur påverkas politikens trovärdighet av beslutet? Vädrets nyckfullhet får vi leva med, men vi måste kunna lita på en långsiktighet i de politiska villkoren. Det närmast lotteriartade utfallet och bristen på analys upplevs av de flesta som rena rama maktmissbruket. Många företag har kanske nyligen investerat stort med till och med statens stöd, men får nu helt nya villkor! Trovärdigheten hos den som investerat försvinner lika fort som tvivlet infinner sig hos den som tänkte investera, och även bankerna torde dra åt sig öronen om en kalkyl kan förändras så lättvindligt.
Rimmar beslutet med en livsmedelsstrategi? Det beror på vilket mål man har med strategin. Om vi även fortsättningsvis skall sätta tilltro till landsbygdsministerns uttalade mål om en växande och framgångsrik livsmedelsproduktion, då är svaret - nej! Redan i dag kritiseras Sverige i en EU-rapport för att man misslyckats med sin jordbrukspolitik i stödområdet. Beslutet är ett ytterligare hot mot en redan svag bransch!
Hade kartförslaget åtföljts av en jordbrukskonsekvensbeskrivning skulle beslutet säkert bli ett blankt avslag, men nu blev det i stället ett beslut som ingen berörd kan förstå.
undefined