Kalhyggesfritt finns knappt på forskningskartan
Skogsbranschen tror fortfarande inte på kalhyggesfritt skogsbruk i någon form. Deras forskningsinstitut Skogforsk har bara enstaka mindre uppdrag i att titta närmare på skogsbruksmodellen.
Nu ska Skogforsk utvärdera och jämföra olika skogsbruksmodeller, där man troligtvis kommer titta på exempelvis kalhyggesfritt skogsbruk. Ett dilemma för skogsforskarna är att landets forskningsinstitutioner hittills gjort väldigt lite forskning och praktiska försök i kalhyggesfritt skogsbruk.
Det Skogforsk med viss hjälp av SLU ska göra är att analysera vilka olika konsekvenser av betydelse för skogsbranschen och hela samhället som olika skogsskötselsystem får. Men något regelrätt forskningsprojekt är det inte fråga om:
– Vi ska inte ge oss in och bedriva någon ny forskning, utan sammanställa och analysera den kunskap som finns, förklarar Johan Sonesson som är projektledare på Skogforsk.
Och kunskapsläget kan bli ett problem när man ska analysera de skötselsystem som bygger på kalhyggesfritt skogsbruk:
– Om kunskapsläget är magert så blir själva analysen skakig, kommenterar Johan Sonesson.
Skogforsk har hittills inte bedrivit någon egen forskning kring kontinuitetsskogsbruk.
– Inte i form av praktiska försök. Det är ju det att det finns så lite kontinuitesskog att studera i Sverige, både i praktiska försök och i vetenskapligt forskningsmaterial, säger Johan Sonesson.
– Men vi gjorde en utredning 2006. Den behandlar specifikt kontinuitetsskogsbruk med gran, inte andra trädslag och är inte lika bred som de analyser som vi planerar nu.
Några konkreta planer på att inleda praktiska försök i kalhyggesfritt skogsbruk har inte Skogforsk, såvitt Johan Sonesson känner till.
Det har alltså bedrivits mycket lite forskning kring kalhyggesfritt och intresset för att bedriva forskning om metoden är fortfarande klent. Forskningsläget för kalhyggesfritt befinner sig således i något men kan likna vid ett moment 22.
undefined
– Kalhyggesbruket är sedan länge väl inarbetat i svenskt skogsbruk. Det är standardmetoden och det är den man har jobbat på att förbättra hela tiden, svarar Johan Sonesson.
– Man har nog konsekvent tänkt att det här med att åka runt och plocka, det kan aldrig löna sig. Det är rätt få som har trott på att det är ett bra alternativ. Man har inte velat lägga resurser på att utreda det.
– Dessutom finns det stora tveksamheter kring skador, föryngring och tillväxt samt skräcken för ”Gröna lögner”, tillägger Johan Sonesson.
– Men man kan ju ställa samma fråga till hela Sveriges skogsforskare, SLU har ju inte heller bedrivit någon omfattande forskning på det här området.
undefined
– Det är ett system som diskuteras mycket och där man provar sig fram, men som behöver analyseras, kommenterar Johan Sonesson.
undefined