Kalhuggning är inte avskogning

När TV4s Nyheterna härom veckan förmedlade nyheten om den senaste rapporten från FNs klimatpanel angavs två orsaker till klimatförändringarna: Användning av fossila bränslen och "kalhuggning av skogar". Samtidigt visades bilder från ett typiskt svenskt hygge.

Är den bilden sann? Nej, knappast. Visst nämner den så kallade IPCC-rapporten skogsbruket som en tung orsak i följande formulering: "forestry and other land use" (skogsbruk och annan markanvändning).

Det som avses är förändrad markanvändning, eller avskogning. Skogen - jordens lunga och kolfälla - avverkas för att ge plats åt annan verksamhet. I exempelvis Amazonas förekommer detta fortfarande i stor omfattning. Regnskog huggs ner för att ge plats åt sojaodlingar och beten för Brasiliens boskapshjordar.

Sverige avskogas däremot inte. Det påstods visserligen i en internationell forskarrapport i fjol, vilken helt byggde på satellitbilder. I polemik med denna deklarerade SLU-forskarna Jonas Fridman och Håkan Olsson att skogsarealen i själva verket ökar i Sverige.

En slutavverkning är inte detsamma som avskogning. Där bereds i stället plats för nya, unga träd. Och den växande skogen är en effektiv kolfälla.