I dag saknas kunskap om hur fastgödseln kan blandas i vanliga våta rötningsprocesser. Men nu startar JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik ett projekt där man ska blanda in så mycket fastgödsel i en våtrötningsprocess, att 75 procent av gasen kommer från fastgödseln. Målet är att visa att samrötning kan vara kostnadseffektivt, och att demonstrera det nya sättet att röta för intresserade lantbrukare.
- Vår hypotes är att det är tekniskt och biologiskt möjligt att röta olika slags fastgödsel i en våt rötningsprocess på gårdsnivå, säger Mats Edström, forskare vid JTI och projektledare.
Om man lyckas, innebär det att man ökar möjligheten att utvinna en större andel av den svenska fastgödselns potential på cirka 2 TWh biogas.
Projektet ska pågå under 2,5 år, och utföras vid gårdsbiogasanläggningen på Sötåsen i Västergötland, tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet, Hushållningssällskapet, och företagen Götene Gårdsgas, MLM i Tråvad och Alexandersson.
I försöken ska man pröva att använda mer energirika, men tekniskt och biologiskt svårrötade gödselslag som halmrik nötfastgödsel och kväverik fjäderfägödsel och göra dem till pumpbart substrat, s k "slurry", utan att späda med vatten.
- Vi ska i stället späda med det slam som redan finns i rötkammaren, och samtidigt sönderdela gödseln så att risken för svämtäckesbildning minskar, säger Mats Edström.
Medan de tekniska frågeställningarna kring samrötningen testas på Sötåsen, kommer de biologiska frågeställningarna att undersökas i laboratorieskala på JTI och SLU.
Hushållningssällskapet ska svara för en ekonomisk konsekvenskalkyl av samrötningen, och arrangera demonstrationer riktade till regionens lantbrukare.
Projektet har en budget på totalt 3,3 miljoner kr, och finansieras av Stiftelsen lantbruksforskning, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Jordbruksverket.
Källa: JTI
undefined