Tyvärr tyder det allra mesta på att den enorma utvecklingen av kontroll och regelhysteri som sker, och ständigt ökar, hos Jordbruksverket med vidare befordran till länsstyrelserna, håller på att strypa intresse, arbetslust och utvecklingskraft för landsbygdsutveckling i Leaderanda. Några exempel:
- Ständiga förändringar av regler och redovisningssystem, som dessutom tillämpas retroaktivt
- En överbyråkratisk uppläggning som gör att vanligt folk inte gör sig besvär att arbeta med redovisningarna. Detta gäller för övrigt även flera andra EU-program
- Handläggningstiderna är nu så långa på både central och regional nivå att den ideella sektorn inklusive privatpersoner får under långa tider hålla ekonomiska medel i dessa projekt. Detta gäller såväl tiden för ärendebeslut som för väntan på beviljade medel.
Dessvärre är det inget som tyder på någon bättring från Jordbruksverket.
De remissförslag som sänts ut till folket pekar entydigt på ännu högre grad av centralisering. Vad blir vådan av att hoppa över både den regionala nivån – länsstyrelserna och den lokala (Leaderkontoren)? Ingen lokal förankring finns vad jag vet hos Jordbruksverket.
Den totala och viktiga landsbygdsutvecklingen behöver initiativ och arbetsinsatser som skapar attraktionskraft och utveckling som komplement till basen som finns i vårt jord- och skogsbruk.
Men när man tar del av den byråkrati som skapats och nu även skall förvärras, blir man bestört. Det ska inte behöva ske i en civiliserad värld. Eller som den starke kommunalmannen yttrade i en av våra fjällkommuner: Land skall med lag byggas, men förnuftet skall råda över lagen. Finns något av detta kvar i den ovan beskrivna verkligheten?
undefined