Jordbruksverket vill styra Ekostöden

Ekologisk produktion gör mest nytta i slättbygden. Därför diskuterar Jordbruksverket möjligheten att styra ekostöden till vissa regioner i det kommande landsbygdsprogrammet.

Som en del i arbetet med det nya landsbygdsprogrammet har Jordbruksverket fått i uppdrag att utreda behovet av mål och åtgärder för ekologisk produktion. Hittills har verket hunnit titta på vilken nytta ekologisk produktion har inom områden som djurvälfärd, ekonomi, biologisk mångfald och användning av bekämpningsmedel.

Sammantaget visar det 67 sidor långa underlaget att ekologisk produktion gör störst skillnad för lönsamheten i skogsbygderna. Samtidigt är det i slättbygden som ekoproduktion gör störst nytta för ökad biologisk mångfald och minskad användning av bekämpningsmedel.

– I skogsbygden har vi större positiva effekter av biologisk mångfald om vi har kvar jordbruket överhuvudtaget, oavsett om det är konventionellt eller ekologiskt, säger Johan Wallander som leder utredningen hos Jordbruksverket.

I måndags diskuterades utredningen, så långt den kommit, med ekobranschen vid ett möte hos LRF i Stockholm. Jordbruksverket var noga med att man ännu inte har några förslag kring framtida mål och åtgärder för ekologisk produktion. Men till Land Lantbruk säger Johan Wallander att det ändå finns diskussioner kring att satsa mer på att öka den ekologiska produktionen i slättbygderna.

– En möjlighet kan vara att regionalisera målen. Exempelvis att försöka ta ut mer i slättbygden och mindre i skogsbygden.

Det var också en fråga som flera av dem som var med på mötet tog upp. Flera med tillägget att ett regionstöd riskerar minska lönsamheten i skogsbygderna.

Fram till på tisdag tar Jordbruksverket emot synpunkter kring hur de framtida målen och stöden för ekologisk produktion kan se ut. Den 30 maj kommer man sedan att presentera sina egna förslag tillsammans med det övriga tekniska underlaget till det kommande landsbygdsprogrammet.