Jordbruksverket nysatsar på salix
Produktionen av energiskog med snabbväxaren salix är för liten och för olönsam i Sverige. Därför gör Jordbruksverket en nysatsning för att öka arealen salixodlingar, rapporterar Sveriges Radio.
Trots att det har gått att söka bidrag hos bland annat länsstyrelserna har arealerna med energiskog av den snabbväxande arten salix inte alls blivit så omfattande som Jordbruksverket hoppats på. Därför gör verket en nysatsning. Nu hoppas man att ny teknik och nya aktörer ska fördubbla den svenska produktionen av salix.
Börje Ohlson utanför Kolbäck i Västmanland har både handelsträdgård och salixodlingar, och är ordförande i Farmarenergi i Mälardalen med ett trettiotal odlare som satsar på 4000 hektar nya salixodlingar. Han tror på energigrödan:
– Kan du producera det och slippa långa transporter och inga mellanhänder. Då kan du få väldigt god lönsamhet på salix, säger Börje Ohlson till Sveriges Radio. Men tillägger:
– Är inte salix bättre än den bästa vetegrödan, då ska vi inte hålla på med salix.
Skogsägaren Rickard Axdorff i Dylta Bruk utanför Örebro, som har cirka 7 hektar salixodlingar på sin mark, tror däremot inte på salix i närtid:
– Jag kan inte se att det går att få någon bra ekonomi i det. Det kräver en egen logistikkedja och nettoarealen salixodling minskar i landet. Odlar du någonting annat större vedartat så finns logistiken redan, du kan nästan få tag i en skördare som avverkar samma dag. Men har du salix så kanske du har tur om de kommer och skördar det år som du vill, säger Rickard Axdorff till Skogsland.
I dagsläget finns i storleksordningen 12 000-13 000 hektar salixodlingar i Sverige, och som mest odlades salix på runt 16 000 hektar. De flesta odlingarna finns i Mälardalen, Östergötland, Västergötland och Skåne.