Jordbruksverket kritiseras av Statskontoret

Jordbruksverket har hamnat i ekonomiska problem när de utvecklat system för handläggning av EU-stöd. Systemet har försenats och beräknas kosta 300 miljoner kronor mer än planerat.

Förseningarna betyder att lantbrukare fått vänta på utbetalningar av EU-stöd.

Höjda anslag

För att komma till rätta med problemen har Jordbruksverket fått höjda anslag. Myndigheten behöver trots det spara genom att minska sin kunskapsproduktion och sitt stöd till andra myndigheter, skriver Statskontoret i sin rapport.

På sikt kan det leda till att jordbruks- och landsbygdspolitiken inte får ett tillräckligt genomslag.

Statskontoret skriver i sin rapport:

"I framtiden behöver Jordbruksverket i högre grad väga in riskerna med stora it-investeringar och vilken nytta de kan ge."

"Svårt att uppfylla sitt uppdrag"

Om myndigheten inte sköter sitt uppdrag bättre riskerar det att negativt påverka de lantbrukare som är beroende av Jordbruksverkets beslut.

– Jordbruksverkets kostnader för att hantera EU-stöd behöver minska. Annars får Jordbruksverket svårt att uppfylla sitt uppdrag och sin roll som expertmyndighet inom jordbruks- och landsbygdspolitiken, säger Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattsson.

I rapporten beskrivs hur de ofärdiga systemen försenar handläggningen på länsstyrelserna. Det har också blivit mer komplicerat att handlägga vissa stöd och ersättningar inom landsbygdsprogrammet.

Analyserade inte riskerna tillräckligt

I slutändan, skriver Statskontoret, innebar förseningarna att en del stödmottagare fick vänta längre än vanligt på att få sina stöd utbetalade. Förseningarna beror på sena besked om regelverk och myndighetens utvecklingsarbete.

Jordbruksverket analyserade inte i tillräcklig omfattning nyttan av it-stöd och de risker som stora projekt medför, lyder en av slutsatserna i rapporten. Myndigheten har inte haft en tillräcklig intern styrning och allt för många konsulter på strategiska positioner.

undefined