Jordbruksverket ger tuff kritik om vattenförslag

Jordbruksverkets remissvar, undertecknat av generaldirektör Leif Denneberg, underkänner på flera bärande punkter Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla EUs ramdirektiv.

Myndigheten konstaterar att förslaget hotar Miljöbalkens hushållningsbestämmelse, miljömålet om ett rikt odlingslandskap och det politiska målet om en hållbar svensk livsmedelsproduktion.

Dessutom konstateras att Jordbruksverket inte har rätt att förelägga om flera av de föreslagna åtgärderna och att inte heller regeringen kan fatta dessa beslut med mindre än att det görs ändringar i Miljöbalken.

I remissvaret betonas att arbetet måste ske i samråd med jordbrukaren och att tidigare generationers åtgärder inte bör belasta dagens verksamhetsutövare.

Ytterligare allvarlig kritik mot Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram rör kostnaderna, som enligt Jordbruksverket i många fall är underskattade, samt finansieringen. Landsbygdsprogrammet räcker bara till en bråkdel av de föreslagna åtgärderna, menar man.

Jordbruksverket går så långt som att föreslå att den egna myndigheten tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket ska arbeta fram en handlingsplan för att uppnå vattendirektivet med ett bibehållet svenskt jordbruk.

LRF och Hushållningssällskapen går till stor del på samma linje i sina remissvar och vill också ha en regeringsprövning. LRF menar att den produktiva jordbruksmarken ska definieras och att man där ska tillämpa begreppet kraftigt modifierade vatten vilket skulle ge större handlingsutrymme för vattenvården.

Grundproblemet är avsaknaden av politiska avvägningar, menar LRF, och pekar också på att de frivilliga vattenvårdsåtgärder som genomförts de senaste 20 åren inte lyfts fram.

Såväl Jordbruksverket, LRF som Hushållningssällskapen anser att flera av de föreslagna åtgärderna måste vara bättre vetenskapligt utvärderade innan de tillämpas i större skala. Det gäller till exempel strukturkalkning och tvåstegsdiken.