– Det här är något annat än en verkstadsoverall, hojtar den förre metallordföranden Stefan Löfven när han för första gången ska kränga på sig en något trång ladugårdsoverall inför kamerablixtar.
Men efter ett år som partiordförande är Stefan Löfven varm i kläderna. Han finner sig snabbt tillrätta i den för honom ovanliga miljön – Lilleruds naturbruksgymnaisum och dess ladugård där lärare, elever och mjölkbönder väntar. De senare ganska nedslagna efter den kalldusch de fick då Arla nyligen sänkte priset.
Stefan Löfven får höra om låga priser, höga kostnader och dyra investeringar i mjölkrobotar där han står i ringen av bönder intill kornas foderbord. Oron gäller mer än mjölkpriset, får han veta. Det handlar om det svenska lantbrukets konkurrenskraft och i förlängningen om landets livsmedelsförsörjning.
Här har Stefan Löfven ett svar att ge.
– Socialdemokraterna vill ha en nationell livsmedelsstrategi, vi har motionerat om detta i riksdagen. Det handlar om jobb och företagande, om miljön och det öppna landskapet.
Han berättar mer om livsmedelsstrategin när vi en timme senare sitter i Säpos bil på väg mot Karlstad.
– Jag tror att det finns en effektivitet i svenskt jordbruk, men liksom i andra sektorer måste vi hitta nischer. Vi vill höja den ekologiska produktionen till 30 procent, här finns en nisch där vi tror att folk är beredda att betala. Och i detta ligger också en skyldighet för det offentliga att handla 30 procent ekologiskt.
Ska ni använda morot eller piska?
– Jag har full förståelse för kommunernas ansträngda ekonomi, men vi måste börja med en nationell målsättning. Om det ska bli möjligt måste vi också ge offentliga bidrag till det. Vi måste bestämma oss politiskt. Man kan ju liksom inte bara prata och sedan agera annorlunda.
Hur stor är jordbrukets roll i att skapa jobb på landsbygden?
– Den är viktig. Jag är ju uppväxt på landsbygden i Norrland och åker hem till Örnsköldsvik med jämna mellanrum. Vi har ett starkt behov i Sverige av att se hela landet utvecklas. Därför pratar vi både om en livsmedelsstrategi och om regionalpolitik. Det krävs också samverkan och samförstånd.
På tal om det så känner du tydligen LRFs VD Anders Källström.
– Ja, jag känner Anders. Han var ju oppositionsråd i Örnsköldsvik. Vi hade stämt möte innan jag blev partiordförande, men vi sa att vi behåller det där mötet. Och jag träffade honom så sent som i måndags på flyget från Örnsköldsvik. Så vi har kontakt.