"Jag undrar om jag kan fortsätta med korna"

Den här februaridagen ser den böljande och bördiga Skärstadalen ut som en teckning i blyerts. Här driver Samuel Forssmed mjölkproduktion. Med 65 mjölkkor och 100 ungdjur brukar han 110 hektar åker och håller nästan 20 hektar betesmark öppet.

SAM Internet har nyss öppnat och snart ska även Samuel Forssmed tillsammans med sin rådgivare, Emelie Andersson, på Hushållningssällskapet i Jönköping sätta sig ner och göra SAM-ansökan.

Beslut efter beslut kommer att tas, allt för att inte missa något av de villkor och krav som ställs för att få ut de stöd som finns nu.

Gäller att räkna rätt 

Först är det gårdsstödet som ska sökas. Inte så mycket att orda om. Eftersom Samuel Forssmed tidigare hade gårdsstöd med tilläggsbelopp så kommer hans gårdsstöd att successivt trappas ner till 2020. Men skillnaden blir ändå inte så stor jämför med det gårdsstöd han fick 2014.

Gården ligger i ett område där det krävs tre grödor och ekologiska fokusarealer, minst 5 procent av åkerarealen, för att kunna få förgröningsstöd. Det gäller att räkna rätt.

– Jag litar på Emelie som gör min ansökan! Jag har valt vallinsådd och träda för ekologiska fokusarealer. Det fungerar bra med tanke på mina vallar, säger Samuel.

Stödet hamnar på noll

Förra året gjordes genomgripande förändringar av kompensationsstödet som innebar att Skärstads församling, nordost om Jönköping, hamnade utanför kompensationsstödsområdena. För Samuels del betyder det att även det stödet trappas ner fram till 2020 då det hamnar på noll.

– Men å andra sidan kan du söka miljöstödet för vallodling här. Det kan bara sökas av dem som brukar mark utanför kompensationsstödsområdena, säger Frida Carlsson, Hushållningssällskapet.

Miljöersättning för bevarande av betesmarker får han för de 15-20 hektar som hans ungdjur betar.

Ett helt nytt stöd som blir betydelsefullt för Samuel är det för klövhälsovård. Det stödet ger 220 kronor per mjölkko och år under förutsättning att en certifierad klövhälsovårdare utför verkningen två gånger om året.

– Att verka korna regelbundet gör stor skillnad i produktionen. Jag ser ju välmåendet och den här ersättningen sätter press på en att verkligen verka klövarna två gånger om året, säger Samuel.

Vägval för Samuel

Samuel står inför ett vägval. Han är 47 år, har varit mjölkbonde sedan 1997, ladugården är från 1990 och inom några år krävs det investeringar. Lågt mjölkpris och minskade stödintäkter. För Samuels del handlar det om 70 000 kronor per år 2020 när gårdsstöd och kompensationsstöd trappats ner och försvunnit.

– Framtiden känns oviss. Idag tänker jag mer och mer på om jag ska fortsätta hålla på med korna. Men jag tycker att det är för roligt för att jag ska sluta. Jag tycker om helheten som det innebär att vara bonde. Det är en sådan resurs som vi har - åkermark, natur, djur, obegränsat med vatten. Det är ju detta jag vill ha kvar.

undefined