”Jag har sparat 25 000 per år på elen”

Själv har Lars Nilsson satt in minst tio elmätare på gården utanför Tollarp i nordöstra Skåne där han driver integrerad grisproduktion och växtodling med mycket potatis som vattnas flitigt. Produktionen är alltså tämligen energiintensiv och Lars Nilsson gjorde för flera år sedan energikartläggningen ihop med rådgivaren Nils Helmersson.

Ljuset viktigt

På den vägen har det fortsatt. Den senaste energieffektiviseringen är automatisk styrning av smågrisarnas värmelampor efter grisens tillväxt och utetemperaturen.

– Vi använde nästan 100 000 KWh på 80 värmelampor tidigare. Nu har vi minskat det med 30 procent. För oss gör det 25 000 kronor om året. Jag är supernöjd, säger Lars Nilsson.

Ljuset är viktigt för suggorna. I betäckningsavdelning samt gylt- och grisningsstall är det samma ljusstyrka 16 timmar om dygnet hela året. Det drar energi men med dagsljusinsläpp och styrning efter dagsljuset sparas mycket belysningsel.

Inget äldre än tio år

Lars har byggt ut produktionen i flera steg och tagit till sig ny och energisnålare teknik efterhand. Inga lysrörsarmaturer är äldre än 10 år på gården.

Spannmålen mals i en hammarkvarn som matas med skruv och där mjölet skruvas från kvarnen. Skruvtransport är effektivare än varje form av lufttransport, men hammarkvarnen är snäppet mer energikrävande än skivkvarnen.

– Skivkvarnen är känsligare för föroreningar och därför valde jag hammarkvarn, säger Lars.

Men han satte in en elmätare vid kvarnen och räknade ut att det lönade sig att byta slagor och såll med täta intervall.

– Kvarnen blir fem procent effektivare med nya slagor och såll. Det är inte så mycket som krävs för att spara energi.

Köp medan läge är

När Lars Nilsson började sin jakt på energieffektiviseringar var elen tre gånger så dyr som idag. Men lågt elpris är inget som hämmar effektiviseringslusten. Lars hyllar principen att investera när priset är lågt.

– Du ska göra det nu när elen är billig. Då kan du köpa utrustningen billigare. När elen kostar en krona vill alla energieffektivisera och då kostar det mer.

Värmen till huvudgårdens stallar, verkstad och bostad kommer från en fliseldad panna sedan länge. Halmeldning är inget alternativ. Den behövs i stallarna och i jorden.

– Eldar jag med halm så eldar jag upp min framtid, säger Lars Nilsson.

På en utgård med grisstallar kommer värmetillskottet i stallarna från gödseln via slingor i gödselrännan och värmepump.

Svårare i växtodlingen

En stor del av arealen bevattnas och pumparna drar mycket ström. Men samtidigt är det en begränsad tid av året som de är i gång. Med vattendom på alla brunnar följer kravet på vattenmätare. Den mätaren har Lars kompletterat med elmätare så han kan se hur mycket ström pumparna drar.

– I något fall kan en större pump försörja två bevattningsmaskiner med vatten och det blir effektivare.

I växtodlingen är det knivigare att hitta effektiviseringar. Lars plöjer ungefär 30 procent av arealen varje år. Det tyngsta jobbet för stortraktorn på 150 hästar är dock att dra kultivatorn. Den fyrskäriga plogen kan köras med en 95-hästarstraktor på Lars relativt lätta jordar. Lars har också konstaterat att ekoodlingen med mycket harvning drar mer diesel än den konventionellt odlade arealen.