Det var i förra veckans Skogsland som Stefan Mattsson på Handelsbanken poängterade vikten av att ha ett testamente. Och det är kanske inte konstigt att många skjuter ifrån sig frågan om testamente - det bygger ju på att något obehagligt, men oundvikligt, ska inträffa. Testamentets utformning påverkas också av ändrade familjeförhållanden.
– 50 procent av alla äktenskap går i kras, det visar statistiken. Om en frånskild förälder med omyndiga barn lämnar efter sig en skogsfastighet så blir den andra föräldern, det vill säga den tidigare makan eller maken, förvaltare av fastigheten tills barnen är myndiga. Och det är kanske inte alltid vad den avlidne hade tänkt sig, säger Katarina Wiklund, chefsjurist på LRF Konsult och med 22 års praktisk erfarenhet av den här typen av frågor.
– Om man i testamentet däremot angivit att det ska vara särskild förvaltning så kan man själv ange vem som ska förvalta fastigheten tills barnen är myndiga. Det kan till exempel vara någon släkting eller ett företag.
Men även där familjeförhållandena är mycket stabila är det viktigt att ha ett testamente.
– "Vi är ju gifta och har gemensamma barn, då behövs inget testamente", så resonerar en del, säger Katarina Wiklund. Men utan testamente så blir arvet inte barnens enskilda egendom, vilket innebär att det måste delas med barnens partners om de skulle skilja sig. Det är kanske inte alltid vad man tänkt sig för en familjegård.
Att ha funderat igenom sitt testamente i tid kan alltså vara ett bra sätt att undvika osämja bland de efterlevande.
– Ett annat exempel är om man som sambo har flyttat ihop med ägaren till en fastighet. Om ägaren dör utan testamente så ärver den avlidnes släktingar - barn, syskon eller föräldrar - fastigheten, och sambon kan i värsta fall stå utan bostad, avslutar Katarina Wiklund.