Vill du sätta upp en kamera för att skydda dig mot stölder? Nya regler gör det mycket enklare. - Bra att vi enskilda människor får ta eget ansvar för detta, säger Kjell Eklund, lantbrukare i Gränna.
Kjell Eklund har haft dieseltjuvar och inbrott flera gånger och satt upp kameror runt sina lokaler.
– Folk har varit här och snokat och plockat med sig utrustning. Då vill man gärna ha kameror, säger han.
Nu slipper Kjell Eklund söka tillstånd för sina kameror. Nya regler från den 1 augusti har vänt upp och ner på reglerna. Förut måste man börja med att ansöka hos länsstyrelsen. Nu är det tvärtom: du får sätta upp en kamera när du vill, men Datainspektionen kan ingripa senare, om du går för långt.
Det berättar Frida Orring, jurist på Datainspektionen.
– Det går ofta bra att sätta upp en kamera. Men man måste ha ett berättigat ändamål och motivera sig utförligt, säger Frida Orring.
Grundregeln är att man inte bör inkräkta på andras privatliv.
Om du haft stölder så väger det tungt i bedömningen. För det handlar just om en bedömning.
– Om vi bedömer att den övervakande har gjort fel, uppmanar vi vederbörande att korrigera kamerorna eller ta ner dem, säger Frida Orring, som säger att påföljden inte behöver bli värre än så om man samarbetar med Datainspektionen.
Om en lantbrukare däremot begått grövre intrång på andras integritet - som att utan skäl långvarigt filma en badplats - då kan Datainspektionen ta till sanktionsavgifter. Hur höga avgifterna blir avgörs från fall till fall.
De nya reglerna finns i dataskyddsförordningen GDPR som kom i våras, och i den nya kamerabevakningslagen som började gälla 1 augusti.
Birgit Jönsson på Lantbrukarnas riksförbund är försiktigt positiv till den nya lagen.
– Det här är bra. Men man ska tänka på att så länge de nya lagarna inte prövats i domstol vet ingen exakt var gränsen går mellan tillåten och icke tillåten övervakning. Rådet från oss är väl att man ska tänka sig för innan man sätter upp en kamera, säger hon.
