Ingen tysk biogas utan Danmarks majs
Det krävs dansk majs för att producera tysk biogas. Varje år körs 16 000 ton över gränsen bara för att försörja tre rötkammare hos mjölkbonden Stephan Klug.
Alldeles intill biogasreaktorerna ligger en mäktig ensilagekorv fylld med majs. Vi befinner oss på en anläggning som drivs av Stephan Klug och hans morbror, drygt 5 kilometer från den danska gränsen.
Det är också från Danmark som all majs kommer, huvudsubstratet i den blandning som driver de tre reaktorerna på sammanlagt 906 kilowatt.
– Majs är nummer ett. Nummer två och tre också för den delen, säger 35-årige Stephan med ett mullrande skratt som återkommer med jämna mellanrum.
Ungefär 1 mil söderut har han mjölkproduktion med cirka 150 kor. Biogasäventyret började 2009 när mjölkpriset var lågt medan det statliga stödet till grön energiproduktion var högt.
– Jag gick i tankar på att fördubbla antalet kor men började i stället planera för biogas. Det var klart att köras i gång 2011, berättar Stephan Klug.
undefined
I Tyskland disponerar han cirka 170 hektar som alla behövs till foderproduktionen. För att kunna försörja biogasanläggningen fick han börja leta mark i Danmark.
– Tro det eller ej, men innan dess hade jag knappt varit över gränsen trots att jag bor så nära. Det första arrendet var på 70 hektar och låg samlat. Det är en stor skillnad mot Tyskland där man får tag på några hektar här och där.
Biogasanläggningarna står tätt i det djurintensiva Schleswig-Holstein. När marknaden var som hetast 2012 beräknas att 18 000 hektar åkermark i Danmark skördades för att försörja tysk biogasproduktion. Stödet var som mest uppe i cirka 1:50 svenska kronor per kilowattimme.
– Priset styr vad man odlar till. Även om det har funnits synpunkter i Danmark på hur marken används går pengarna före ideologin, säger Sune Hallberg, driftsekonomikonsult på Sønderjysk Landboførening.
undefined
För att kvalificera för högsta stödnivån måste lantbrukaren ha minst 30 procent gödsel i sitt substrat. Stephan Klug har därutöver 50–60 procent majs samt lite helsäd och gräsensilage. Effektiviteten i anläggningen måste vara minst 95 procent.
– Vi ligger väldigt bra till och det är tack vare den höga produktionen som vi ändå har en viss lönsamhet på biogasen. Men det blev inte den guldgruva som en del påstod i början, i synnerhet inte när stödet sänktes, förklarar Stephan.
undefined
Merparten av energin omvandlas av generatorer till elproduktion som säljs ut på nätet. Anläggningen försörjer också 45 bostäder i den närliggande byn med fjärrvärme.
Stephan Klug uppskattar att han ägnar 20 procent av sin arbetstid åt biogasen. Hans morbror tar hand om administrationen och de har en anställd som sköter anläggningen.
I dagsläget har de 170 hektar arrenderad mark i Danmark och köper in dansk råvara från ytterligare 170 hektar. Arrendena skrivs på 5–10 år och odlingskontrakten på 1–5 år.
Totalt kör de 16 000 ton majs över gränsen varje år.
– Det mesta går på lastbil men det som är närmast gränsen kör jag med traktor. Som längst hämtar jag 40–50 kilometer in i Danmark.
undefined
Stödet till biogasen är sedan några år nere i cirka 1:15 svenska kronor per kilowattimme. Nivån är dock fortfarande tillräckligt hög för att de tyska lantbrukarna ska få tillgång till den danska odlingsmarken. Stephan Klug uppskattar att hans andel av biogasanläggningen står för knappt 50 procent av omsättningen i hans företag. Den ger honom ett extra ben att stå på och lite trygghet på en svajig mjölkmarknad.
Skulle du ändå ha börjat med biogas om du hade vetat det du vet i dag?
– Ja, med den bidragsnivå som gällde när jag startade skulle jag ha gjort likadant igen, säger Stephan Klug.