Inga rekommendationer finns kring viruset
Fårnäringen hoppas att den första smällen från schmallenbergviruset också blir den värsta.
Erfarenheter från Europa, där schmallenbergviruset började spridas 2011, säger att det första året är det värsta.
– Sedan har djuren fått immunitet, säger Andrea Holmström, chef för Fårhälsovården hos Svenska djurhälsovården.
Det skulle innebära att det bara är unga tackor och andra djur som ännu inte haft viruset som riskerar att smittas i sommar. Några rekommendationer kring hur viruset ska hanteras finns inte än men en eventuell sådan kan bli att inte betäcka ungtackorna förrän efter svidknottssäsongen.
Störst risk för skador på lammen är nämligen mellan två och tre månader in i dräktigheten.
– Som det verkar fungerar viruset så att om tackan blir infekterad före det blir det en resorbtion (embryot försvinner). Under risktiden kan lammet bli missbildat och efter det kanske det inte händer något utan det föds ett friskt lamm med egna antikroppar, säger Erika Chenais, epidemiolog på SVA.
SVA, Jordbruksverket och Svenska djurhälsovården samarbetar nu kring en enkät för att kartlägga hur stora skador viruset har orsakat fårnäringen. Sedan i onsdags förra veckan är misstankar om schmallenberg inte längre anmälningspliktigt. Därför är det i dag ingen som vet exakt hur många besättningar som har drabbats. Värst verkar det vara i södra Sverige, medan Gotland enligt uppgift bara haft något enstaka fall av missbildade lamm.
– Det blir väldigt olika effekt på besättningsnivå, beroende på när man betäcker och om det just då har kommit en knottsvärm förbi, säger Erika Chenais.
Fotnot: Schmallenbergenkäten finns