Husum rustar för att klara papperskrisen

Vässad produktion ska ta jättebruket i Husum genom den pågående papperskrisen, hävdar Juha Laine, vice VD i den finska ägaren Metsä Board.

Stora Enso har tvingats stänga pappersmaskiner i Sverige och det spekuleras i att fler maskiner kommer att tystna när efterfrågan minskar.

Vid sidan av Artic Paper och Holmen-koncernen, båda med flera pappersbruk, brukar Husumsfabriken pekas ut som en av de anläggningar som kan få problem att klara papperskonjunkturens djupdykning.

En krympt eller nedlagd verksamhet skulle slå mycket hårt mot bygden och skogsägarna i norra Norrland som levererar massaved till bruket.

Juha Laine på Metsä Board håller med om att marknaden för papper just nu är en stor utmaning. Det handlar om överkapacitet och vikande efterfrågan, samt en stark kronkurs som ytterligare urholkar lönsamheten. Däremot håller han inte med i analysen att just Husumsfabriken skulle ligga i riskzonen.

- Husumsanläggningen är Europas största integrerade massa- och pappersbruk och storleken ger en fördel i sig. Verksamheten är vässad och produktiviteten har stigit med 60 procent sedan 2006. Dessutom finns det fördelar i vårt produktsortiment, säger Juha Laine.

Han berättar att man till stor del (470 000 årston) gör obestruket finpapper, för kontor, där efterfrågeminskningen sjunker långsammast. Bolaget arbetar på att minska tillverkningen av bestruket papper (340 000 årston) där efterfrågan minskar mest.

- Det första steget mot nya produkter är lanseringen av en linerboardprodukt, för kartong, som startade för bara några månader sedan.

Dessutom är Husum en stor producent av avsalumassa till andra tillverkare och i den sektorn är ekonomin bättre, enligt Juha Laine.

Han betonar att Husum är en konkurrenskraftig enhet och har genererat bra kassaflöde även under dessa utmanande tider.

- För att stå stadigt har vi tidigare i år inlett ett besparingsprogram på 15 miljoner euro. I det ingår även en viss minskning av personalstyrkan.

I slutet av fjolåret fick Husum miljötillstånd att öka massatillverkningen från 690 000 ton till 750 000 ton, vilket man räknar med att producera i år.

- Det här stärker bruket och har även gjort att behovet av skogsägarnas massaved i området ökat något.