undefined
– Jag tycker inte vi gör något speciellt, säger Kersti Levin på gården i Charlottenberg, norr om Arvika i Värmland.
De har en liten besättning - 17 kor - och har varit verksamma i många år.
– Vi har hållit på hela våra liv med mjölkkor.
undefined
Hon betonar att det inte finns några specialknep för att bli bäst i landet.
– Vi är noga med fodret, med aveln och med skötseln i övrigt. Det finns inga specialknep. Vi arbetar idogt, säger Kersti Levin.
Korna mjölkas två gånger per dag. Det är bara Kersti och hennes man Anders Levin som sköter korna.
– Då får de samma skötsel hela tiden. Det spelar säkert in för avkastningen. Och noggrannheten med detaljerna, säger Kersti Levin.
Gården består av 60 hektar som det odlas vall på och 20 hektar som det odlas spannmål på. De har även ungdjur.
undefined
För 25 år sedan var avkastningen per ko hos Levins cirka 10 000 kilo per ko (ECM).
– Vi hade rätt bra avkastning redan då, säger Kersti Levin.
Hon och maken har tre barn som alla har gått lantbruksskola men ingen av dem vill ta över mjölkproduktionen.
– De tycker vi jobbar för hårt. De vill gärna syssla med lantbruk men att jobba med mjölkkor tycker de verkar vara för slitsamt.
Pågående kris inom mjölknäringen är kännbar för alla.
undefined
– Vi är glada att vi inte har en massa lån. Vi kan sluta när vi vill, säger Kersti Levin. Men visst finns det en risk att alla mjölkproducenter får leva med ett lågt avräkningspris i framtiden.
Och hur länge håller Levins på med mjölkkor, om de själva får välja?
– Jag är 52 år och Anders 58 år. Det är klart att det börjar kännas i kroppen men vi kör på så länge vi kan. Tills kroppen säger stopp, säger Kersti Levin.