Veckans fråga handlar om hur temperaturen varierar i höjdled i terrängen.
Det andra fallet är om det är moln där vi befinner oss. Då kan det bli max 0,65 grader kallare 100 meter upp i terrängen.
Den tredje varianten kallas inversion, det vill säga att temperaturen stiger med höjden. Detta kan inträffa dygnet runt under vintern, men sommartid förekommer inversion endast på natten. Sommartid beror det på att marken kyls av när solen går ned, och marken kyler luftlagret närmast marken. Det märker vi när dagg bildas och när dimma breder ut sig i låglänt terräng. Var beredd på 5–10 grader kallare i dalen än på höjden intill. Alla har vi kanske känt av inversionen när vi cyklat på kvällen nerför en backe och mötts av den kallare luften.
Lars-Erik Larsson
undefined
Lars-Erik Larsson
undefined
Den andra avdelningen, den kommersiella, producerar ett speciellt Lantbruksväder, men levererar även prognoser till tidningar, TV och radions P4. Till skillnad från i Landvädret vill Sveriges Radio att meteorologerna i P4 ska vara personliga och rikta budskapet till allmänheten. Så i P4s prognoser får du tyvärr tvingas leva med begreppet solchans även när du som lantbrukare vill ha regn.
Denna väderfråga tycks de flesta ställa någon gång på sommaren. För vad kan reta mer när det utlovade vackra vädret plötsligt blir regn och planer man hade kastas om?
Den största svårigheten sommartid är att beräkna regnskurar. Då skurarnas utbredning oftast är betydligt mindre än 11 kilometer, kan de inte beräknas på sedvanligt sätt. I stället används andra metoder för att beräkna förekomsten av skurar och hur mycket regn de ger. Mitt tips är att alltid även titta på närliggande orter för att bedöma risken för skurar.
Lars-Erik Larsson
Frågeställare är Karl-Gustav Kreese som undrar varför järnnätter inträffar nu på försommaren.
För att ett stort temperaturfall ska kunna uppstå från eftermiddagen till följande natt krävs att luften är torr. Ju torrare luften är, desto lägre kan temperaturen falla. Andra förutsättningar är att kvällen och natten blir nästan molnfria och att vinden är svag. Detta är ganska vanligt på försommaren i samband med att högtryck växer till.
Högtrycket föregås ofta av nordliga vindar som för ner kylig och torr luft över landet.
Den lägsta temperaturen nås i grästoppsnivå, medan det oftast är 3–4 grader varmare i ansiktshöjd. Så trots flera plusgrader i luften kan det alltså frysa på marken. Eftersom den kalla luften närmast marken ”rinner” nerför sluttningar, blir det betydligt kallare i dalsänkor och svackor än på omgivande höjder under klara och vindstilla nätter.
Eftersom torrare luft ökar frostrisken så minskar frostrisken vid bevattning. Men det är en vansklig metod eftersom kallare luft kan komma in från områden vid sidan av fältet.
Lars-Erik Larsson
undefined
Vill du höra mer av Lars-Erik Larsson? I Land Lantbruks podcastpremiär berättar han mer om väder. Du kan höra inslaget