Höjd efterlikvid till Arla-bönderna
Arla redovisar ett rekordresultat för 2014. Men på mjölkgårdarna är ekonomin ansträngd. Styrelsen vill därför frångå policyn för konsolidering och betala ut en högre efterlikvid till bönderna.
Mejerijättens resultat för fjolåret uppgår till rekordhöga 2,9 miljarder svenska kronor, trots ett svajigt och komplicerat läge på marknaden. Nu föreslår styrelsen att man frångår den konsolideringspolicy som antogs så sent som i oktober 2014, och höjer mjölkgårdarnas efterlikvid.
– Vi har i styrelsen diskuterat det dilemma vi står inför. 2014 har totalt sett varit ett år med hög Arlaintjäning, vilket enligt policyn ska ge en högre konsolidering och en lägre efterlikvid. Men med dagens mjölkpriser står Arlabönderna inför en bister utmaning och en pressad likviditet på gårdarna, säger Arlas ordförande Åke Hantoft i ett pressmeddelande.
Förslaget ska ge en efterlikvid på i genomsnitt 8,8 svenska öre per kilo mjölk, 4,8 svenska öre sätts in på ägarnas insatskapital. Totalt går enligt förslaget 1,5 miljarder svenska kronor direkt ut till ägarna i Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien, Luxemburg och Holland. 9,5 öre per kilo mjölk konsolideras kollektivt i företaget.
Hade man följt Arlas policy för konsolidering skulle efterlikviden ha hamnat på 5,8 öre per kilo. Åke Hantoft påpekar dock i pressmeddelandet att avsteget från policyn är en engångshändelse i en mycket speciell situation.
Under nästa vecka möts Arlas representantskap för att ta ställning till förslaget till hur resultatet ska fördelas.
Arla summerar ett tudelat verksamhetsår. Fram till sommaren hade mejeriet kraftig medvind och mjölkpriserna var höga. Sedan förändrades marknaden då tillgången på mjölk globalt kraftigt översteg efterfrågan. Det besvärliga läget förvärrades av Rysslands importförbud mot mejerivaror från EU.