Högskärmar av tall utmanar kalhyggen
En tät högskärm med tall kan utmana dagens kalhyggesbruk ekonomiskt. Det visar en utvärdering av fyra kalhyggesfria alternativ som forskare på SLU och Skogforsk gjort.
Forskarna har samlat kunskapen kring blädning, skärmar och luckhuggning för att värdera dem gentemot dagens vanliga hyggesbruk. De har utnyttjat riktiga bestånd som modeller för datorberäkningar och analyser av kommande tillväxt och ekonomi med avdrag för kostnader.
– Slutsatsen är att för att satsa på hyggesfria alternativ bör andra mål väga tyngre för skogsägaren än ren virkesproduktion och ekonomi. Samtidigt visar resultaten att en högskärm av tall kan vara ett intressant ekonomiskt alternativ om man inte vill ha kvar skogskänslan, säger Johan Sonesson på Skogforsk, som gjort de ekonomiska beräkningarna.
undefined
Vid avverkning i äldre tallskog kan det alltså privatekonomiskt vara hugget som stucket att kalavverka eller att ställa en tät högskärm. Tack vare lägre kostnad för föryngring och skötsel är ekonomin ungefär densamma även om den långsiktiga tillväxten är 20 procent lägre.
– Lägre tillväxt slår i det här fallet inte så hårt i kalkylen, däremot kan det finnas en konflikt med samhällets mål att förse skogsindustrin med råvara om den totala tillväxten minskar.
Johan Sonesson anser att det i praktiken knappast lär bli så många skogsägare som går över till de mer arbetskrävande alternativen att det får en reell effekt på virkestillgången.
– Vi har en lag som ganska generöst låter skogsägaren välja metod och då är det väl logiskt att man väljer det som passar bäst för de mål man har, säger Johan Sonesson.
Han betonar att det handlar om exempelbestånd och att siffrorna kan slå åt båda håll, bland annat utifrån hur bestånden ser ut och var i landet man befinner sig.
En sak verkar dock klar, alternativet att ha mycket skogskänsla kvar efter avverkning, som vid blädning, kostar. Enligt exemplet är tillväxten bara drygt 60 procent av den i ett kalhyggesbruk. Trots låga skötselkostnader slår den låga långsiktiga tillväxten hårt på ekonomin som nästan halveras i det här fallet.
– Nivåerna är hyggligt trovärdiga. De stämmer med tidigare beräkningar även om vi hamnar något lägre eftersom vi har lagt till effekten av att man i blädningen inte får tillgång till den extra tillväxt som dagens förädlade plantor ger, säger Johan Sonesson.
undefined
Vad som inte finns med i kalkylen är skillnader i effekter på biologisk mångfald, rekreations- och upplevelsevärden mellan hyggen och alternativen.
– De delarna ligger utanför den här undersökningen men vi vet ju exempelvis att vissa arter kräver trädkontinuitet.
Forskningen om de kalhyggesfria alternativen sker inom ramen för projektet Future Forest. SLU och Skogforsk redovisade nyligen slutsatserna tillsammans med Skogsstyrelsen vid ett möte på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien i Stockholm. Forskarna har även lagt ut försök med alternativen som ska följas under lång tid för att förbättra kunskapen om skötsel och ekonomi.
– Forskningen kring dagens kalhyggesbruk har vi bedrivit under många decennier, men alternativen har vi fortfarande en besvärande låg kunskap om, säger Tomas Lundmark, professor på SLU.
undefined