Hogans förslag ett hot mot deras betesmarker

Framtiden för de öppna beteslandskapen står på spel i den kommande Cap-reformen som presenteras kring 1 juni.

Peter Paulssons betesmarker hotas av nya cap-reformen.
Peter Paulssons betesmarker hotas av nya cap-reformen. FOTO: TRONS

Peter Paulsson och Maria Nordqvist som driver Orsaföretaget Lindänget Mjölk AB med 130 mjölkkor väntar spänt på att EUs jordbrukskommissionär Phil Hogan ska lägga alla korten på bordet.

Att den nya reformen för åren 2021-2027 är tänkt att gynna den biologiska mångfalden och hålla landsbygden levande har kommissionären förannonserat en längre tid.

"Gör motsatsen"

Därför kom det som en överraskning och smärre chock när han häromveckan istället avslöjade att landsbygdsprogrammet får ta största smällen till följd av Brexits sparkrav och förlorar tio procent av pengarna från EU-kassan, om EU-kommissionen får bestämma.

– I praktisk handling så gör ju kommissionen snarare motsatsen till vad man sagt, menar Peter Paulsson.

Vidgat landskapet

Sedan paret 2010 tog över Lindänget Mjölk och även satsade på dikoproduktion har de steg för steg vidgat det öppna beteslandskapet till idag 67 hektar, som är utspridda över ett större område runt Orsasjön. Till stor del är det mindre arrenden som i annat fall hotats av igenväxning. Tack vare gårdens 70 dikor vårdas också en Dalarnas främsta fågelskådningsplatser alldeles intill Orsasjön.

Förlustaffär utan stöd

Utan dagens betesstöd vore det en förlustaffär att hålla igång så många små beten. Och betesstödet ingår bland de många ersättningarna i landsbygdsprogrammet som kommissionen vill tömma på EU-pengar.

– Försvinner betesstöden så får man fundera på vilka beten man ska lägga igen. De kostar ju mer per hektar att sköta, det krävs mer stängsel, fler djurförflyttningar och allt möjligt annat, konstaterar Peter Paulsson.

Länderna kan fylla på

I landsbygdsprogrammet ingår även kompensationsbidraget till mindre gynnade jordbruksområden som ger ett stort ekonomiskt bidrag till Lindänget Mjölk.

Samtidigt som kommissionen minskar EU-stödet till landsbygdsprogrammet med tio procent öppnar den dock möjligheten för länderna att frivilligt gå in och fylla på med mer pengar, enligt Hogan.

Ser risker

Peter Paulsson förhåller sig avvaktande till förslaget om en ökad decentralisering av Cap-besluten. Även om just landsbygdsprogrammet hittills har varit mest politiskt gångbart i Sverige.

– Det finns en risk i att man lämnar över till enskilda länder att besluta mer. Det kan bli bra. Men ska man vara ärlig har svenska politiker hittills inte visat framfötterna vad gäller att stötta de gröna näringarna.

Fakta: Juncker bekräftar takbelopp

· I veckan avslöjade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lite mer om det kommande Cap-förslaget i ett tal inför belgiska bönder.

· En grundtanke i Cap-reformen är att gynna EUs mindre lantbruk. De större företagen är bättre rustade att klara sig på marknadens villkor, underströk Juncker och bekräftade tidigare uppgifter om att EU-kommissionen kommer att föreslå ett takbelopp för direktstöden på 60 000 euro årligen från 2021.

· Lindänget Mjölk överskrider detta takbelopp med sina totalt 380 djur och 310 brukade hektar. Företaget riskerar alltså även här att gå miste om ersättningar.