Tidigare i sommar berättade Land Lantbruk om det lyckade dammbygget i Skärlöv och om hur bröderna Wahlström ansökt om att få bygga ännu en damm. Men nu verkar planerna gå i stöpet då bara förutredningen skulle kosta gården drygt en halv miljon kronor.
– Det känns jättetråkigt och det är helt galet att vi inte ska få möjlighet att producera livsmedel i vårt län. Men tyvärr är jag inte förvånad utan detta är bara en av flera saker som pekar på att man inte vill ha någon svensk livsmedelsproduktion, säger Mattias Wahlström, lantbrukare i Skärlöv.
Att kostnaden för förutredningen skjuter i höjden beror på att området för den nya dammen idag klassas som Natura 2000-område.
– Men vi ser inga andra alternativ om vi vill uppföra ytterligare en bevattningsdamm på vår fastighet, då hela fastigheten är insprängd i Natura 2000-område, säger Mattias Wahlström.
Trots att länsstyrelsen kartor i detta fall stämmer dåligt med verkligheten och det kan vara så att området inte är lika skyddsvärt som man tidigare trott, är det upp till markägaren att bevisa detta. Därför skulle bröderna själva behöva stå för den naturvärdesinventering som krävs för att dammbygget ska kunna prövas i mark och -miljödomstolen. Inventeringar som enligt offerten skulle kosta mellan 400-500 000 kronor.
– För oss känns det orimligt att betala en halv miljon kronor innan vi ens vet om vi kommer att få bygga en damm. Därför funderar vi nu på om vi i stället skulle kunna göra om området till våtmark för att på så sätt få tillgång till mer vatten, säger Mattias Wahlström.
Även Henrik Andersson chef för länsstyrelsens vattenenhet i Kalmar är förvånad över den höga kostnaden som angivits för att ta fram underlaget.
– Jag blev lite förvånad faktiskt. Det rörde sig om ungefär det dubbla mot vad vi trott. Men då gäller offerten vad jag förstått allt som skulle krävas för en fullständig ansökan i domstol.
Enligt Henrik Andersson är det däremot inte ovanligt att det kostar ett par hundratusen att ta fram det underlag som mark och -miljödomstolen kräver för att fatta beslut i större ärenden. Därför anser han att det är synd att man som lantbrukare inte kan söka ett specifikt bidrag för byggande av bevattningsdammar.
– Om det är så viktigt med våtmarker och bevattningsdammar så borde det ju även finnas finansiering att söka. Kanske skulle det tillexempel kunna ingå i landsbygdsprogrammets investeringsprogram, säger Henrik Andersson.
Enligt honom skulle en våtmark som får användas till bevattning kunna vara en lösning både för bröderna i Skärlöv och andra lantbrukare. Till skillnad från dammbyggen så finns det bidrag att söka för byggandet av våtmarker och dessutom kan länsstyrelsen då vara mer behjälplig.
– Det skulle göra kunna minska kostnaden för den enskilda lantbrukaren, säger Henrik Andersson.
Men bröderna Wahlström misstänker att även en våtmarkslösning kommer att bli både krånglig och kostsam samtidigt som den kommer att ge betydligt mindre vatten till grödorna.
– Vi tittar nu tillsammans med länsstyrelsen på om det skulle vara möjligt att skapa en våtmarkslösning i stället. Men helt ärligt tror jag att det trots vårt trixande kommer att ta stopp även där, säger Mattias Wahlström.
För lantbrukarna på Öland är vattenfrågan oerhört viktig.
– Även om resten av Sverige vaknade upp förra året ska man vara medveten om att vi har det såhär jämt. Andra skörden i år var precis lika dålig som förra året och även tredje är lika kass, säger Mattias Wahlström.
Han tycker därför att LRF borde göra mer för att lyfta vattenfrågan och driva på för ett enklare regelverk kring dammbyggen, särskilt i de torraste regionerna.
– Jag tycker att de borde kunna vara med och stå upp mer för svensk livsmedelsproduktion, säger Mattias Wahlström.
LRF hänvisar till sin vattenexpert Markus Hoffman som även han håller med om att frågan skulle behöva prioriteras högre.
– Ja jag kan bara hålla med om att vi behöver göra mer i den här frågan. LRF har precis som många andra fått en spark i baken efter sommaren 2018, säger Markus Hoffman.
Även han anser att det borde finnas mer pengar att söka och att regelverken bör ses över.
– Regelverken behöver förenklas, men det får inte ske på någon annan lantbrukares bekostnad. För med ett förenklat regelverk får vi även en förenklad prövning och syftet med prövningen är i grunden att förhindra att grannar skadas av dammbygget, säger Markus Hoffman.
