Hjälpplantering hjälper dåligt
Det är vanligt att skogsägare hjälpplanterar, men det kan vara en både dyr och onödig åtgärd. Det är bättre att ägna tiden åt röjning, menar forskare.
Många skogsägare går ut på hyggena och hjälpplanterar, om det ser dåligt ut med återväxten. Enligt Skogsstyrelsens genomgång av sysselsättningen i skogsbruket var det hela 80 procent av självverksamma småskaliga skogsbrukare som ägnade sig åt det 2016. Men är det en effektiv åtgärd?
– Det är oftast meningslöst om man hjälpplanterar mer än ett år efter första planteringen. De plantorna blir i stort sett alltid utkonkurrerade. Luckorna på hygget måste vara stora, minst 300-400 kvadratmeter för att det ska löna sig, säger Urban Nilsson, professor på institutionen för sydsvensk skogsvetenskap på SLU i Alnarp.
Risk att plantera annat
Han påpekar att skogsägare måste fundera på orsaken till luckorna och varför plantorna har dött. Ofta kan det vara för blött och då måste man kanske dränera eller markbereda med stora högar innan man försöker sätta nya plantor. Det kan också vara en risk att plantera något annat, som till exempel lärk, i luckorna.
– Det har visat sig att andra trädslag, som planteras mitt i en granplantering, blir mer betade av vilt.
"Pengarna i sjön"
Urban Nilsson forskade mycket på hjälpplantering på 90-talet, då det var en het fråga. Nu har den nästan fallit i glömska bland forskare.
– Hjälpplantering är ofta att kasta pengarna i sjön. Det finns nog med andra saker att göra i skogen. Det är bättre att köpa en röjsåg och gå ut och röja.
Han menar att röjning, i motsats till hjälpplantering, är en skogsåtgärd som är värd pengarna.
– Det lönar sig även att köpa åtgärden. Det är en av de bästa kalkylerna man kan göra i skogen.