Hela granen går åt på Sammels gård

I över 100 år har familjen huggit och levererat julgranen till domkyrkan i Göteborg.

– Vi har en stående beställning dit. Min pappa brukade berätta om att han var med sin farbror och levererade till domkyrkan 1929, berättar Stig Samuelsson.

Solen skiner och på gårdsplanen står Stig Samuelsson och klipper lagom långa grenar av kungsgran som ska levereras till ett värdshus i Göteborgs skärgård.

– Det här är egentligen en restprodukt från granar som vi huggit och ska sälja. Vi tar vara på allt, säger Stig.

Det är frestande att skriva att det är högsäsong på gården så här månaden före jul. Men det skulle inte vara sanningen. På den här gården är det alltid högsäsong. Stig och Lilian Samuelssons verksamhet är som en tusenfoting, massor av ben att stå på. Några nötkreatur, får, höns, bin, ved, catering, gårdsbutik, tillverkning av presentlådor och skogsbruket är året runt-jobb. På sommaren odlar de grönsaker och bär och då drivs det sommarkafé på gården.

– Vi är specialiserade på att vara små och ha många ben att stå på, säger Lilian Samuelsson.

Men eftersom det här är Skogsland ska artikeln naturligtvis handla om gårdens skogsbruk. I dag hör det 105 hektar skog till gården, 95 hektar är produktiv skogsmark. Drygt hälften är gran, en fjärdedel tall och resten är löv, framför allt björk och ek.

– Vi är noga med att spara allt löv för att få variation i skogen. Även om drygt hälften är granskog så är det oftast gran som blandats upp med både tall och löv, säger Stig.

Att ha många trädslag i skogen har följt Stig genom uppväxten.

– Min far sa alltid att man ska ha många trädslag i skogen, då är det alltid något som går att sälja.

Stig är den som jobbar i skogen. Plantering, röjning och en del gallringsjobben gör han på egen hand.

– I år har vi gjort mycket i skogen. Vi har gallrat 15 hektar, slutavverkat 6-7 hektar och byggt skogsbilvägar, berättar Stig.

Ett av företagets alla ben är julgransförsäljningen och försäljningen av ris. På gården finns en mindre odling av kungsgran, men det är framförallt den vanliga svenskgranen som huggs och säljs som julgran.

– Den hugger jag på planteringarna. De senaste tio åren har jag köpt in av en granne också, men nu börjar jag få egna granar igen i rätt storlek.

Julgransförsäljningen har man på Sammels gård hållit på med länge.

– Min farfars far Samuel började med julgranar och han kom hit 1856, säger Stig.

Beställningarna i år är på runt 100 granar. Stig och Lilian ser ett vikande intresse för julgranar. Många väljer plastgran. Kyrkorna är trogna beställare, men många väljer en gran i stället för två utanför kyrkan. Men det bekymrar inte Stig och Lilian, viker intresset för det ena så finns det alltid något annat att utveckla. Hellre flera små verksamheter än en stor. Så är det också med presentlådorna som Stig tillverkar.

– Men jag är inte intresserad av att stå och göra långa serier. Jag gör gärna lådor efter en annorlunda beställning.

Även lådorna tillverkas av "restprodukter". När Stig hugger en större julgran sågar han av den nedersta, grova delen av granen och sågar upp den till brädor.

Riset använder Lilian när hon håller kurser i krans- och granbockstillverkning.

– Det kommer två grupper nu på lördag och söndag, säger Lilian.

Lilian berättar i förbifarten att hon samma kväll ska i väg på ett Södramöte för kvinnliga skogsägare, hon är ny som förtroendevald i skogsbruksområdet, och på det mötet ska hon berätta om andra användningsområden för skogen än massaved och timmer. Det är därför hon har svängt ihop en krans och en julbock som hon ska ta med sig och visa upp.

Jobbet på gården har fått stanna upp under den tid som det tagit att göra intervjun och fotografera. Men trots att mycket jobb väntar visar inte Lilian och Stig med en min att de skulle vara stressade.

– Det är en myt att man hinner allt, det gör man inte, säger Stig.

– Men dygnet har 24 timmar, fyller Lilian i.