JTI och Sötåsens naturbruksgymnasium har under 10 månader provat att samröta hästgödsel och nötflyt i skolans biogasanläggning. Gödseln har kommit från Axevallatravet och Åke Svanstedts tidigare stall i Bjertorp.
Slutsatsen är att hästgödsel är ett gångbart substrat så länge strömedlet är det rätta. Spån och torv ger dåligt resultat jämfört med halm som i sin tur bör vara korthackad för att inte orsaka driftstörningar. Det allra bästa alternativet ur rötningssynpunkt är halmpellets.
– Om hästgödseln ska rötas bör den vara så färsk som möjligt, säger Henrik Olsson, forskningsledare på JTI.
Tidigare farhågor om stora mängder föroreningar visade sig vara överdrivna. I varje ton gödsel fanns det i genomsnitt en kvarts skopa grus men Henrik Olsson betecknar problemet som hanterbart.
Man räknar med att hästgödsel har en potential att stå för 30 procent av fastgödseln till biogas. Sett till den totala mängden stallgödsel i Sverige beräknas 17 procent komma från hästarna.
Det huvudsakliga alternativet till rötning är förbränning i biobränslepanna förutsatt att pannan har miljötillstånd och att TS-halten uppgår till minst 50 procent.
En inskränkande faktor i biogasframställningen är att det krävs hygienisering om gödseln kommer från fler än tre anläggningar.