Hårt eller försiktigt – vilken gallring föredrar du?
Hur vill du som skogsägare att det ska se ut efter en gallring?
I ena beståndet, som vi kallar Gallring 1 är skogen några år äldre än i det andra beståndet, som vi kallar Gallring 2, som ligger alldeles intill.
I Gallring 1 har gallringen gjorts av en etablerad större aktör med stora maskiner. Den andra gallringen, Gallring 2, har gjorts av en entreprenör med mindre beståndsgående maskiner.
Beståndsdata är inte kända men Skogsland lät Skogsstyrelsens skötselspecialist Clas Fries utifrån bilderna bedöma effekten av gallringsstyrka och effekt på det framtida beståndet. Han bedömer att
Gallring 1 balanserar på lagens gräns, vilket innebär att skogsägaren förlorar volymtillväxt. I Gallring 2 så har betydligt fler grövre stammar lämnats, vilket ger en tillväxt nära maximum, men med lägre ekonomiskt nettot.
Enligt Riksskogstaxeringen kommer en tredjedel av den årligen avverkade virkesvolymen i Sverige från gallring och andelen väntas öka. Riksskogstaxeringens siffror visar att den areal skog som, enligt gängse skogsskötsel, är i akut behov (inom ett år) av gallring ligger på 1,1 miljoner hektar. Av det är 700 000 hektar mogen för förstagallring.
– Det är en tickande bomb. Dessutom är en stor del av arealen inte röjd och det komplicerar jobbet, säger Bert-Åke Näslund på Skogsstyrelsen som har skrivit en gallringsrapport, baserad på Riksskogstaxeringens uppgifter.
Rapporten visar att den årliga gallringsarealen i Sverige uppgår till cirka 300 000 hektar.
undefined