Här provar Sveaskog hyggesfritt

Försöket anläggs på Sveaskogs försöksområde för kontinuitetsbruk i Rogberga, strax utanför Jönköping. Den tätortsnära skogen kommer att brukas utan användning av hyggen, bland annat för att undersöka hur allmänheten uppfattar denna typ av skogsbruk jämfört med traditionellt trakthyggesbruk. Flera försök anläggs i ett samarbete mellan Sveaskogs personal och forskare från SLU.

– Motiven för hyggesfria skogsskötselmetoder kan vara sociala hänsyn i tätortsnära skogar eller att eftersträva skogsbeståndets naturliga dynamik samt att minimera planteringskostnaderna. Om ett skogsbestånd ska skötas utan kalhyggen krävs att de träd som står kvar är stabila eller att bestånden är skiktade. Dessutom måste föryngring av nya träd fungera, säger Lars Drössler, forskarassistent på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.

Lars Drössler kom från Tyskland till Sverige och SLU för tre år sedan. I Tysk- land har han forskat i bokskogsskötsel och nu använder han sin kunskap till att mäta olika typer av skogsstruktur i sitt arbete med skogsskötselalternativ till kalavverkning i Sverige.

– Här i Rogberga har vi 10 hektar slutavverkningsbestånd med gran och tall som är i genomsnitt 90 år gamla. Vi vill hugga luckor i beståndet med en diameter på 10, 20, 30 respektive 40 meter för att undersöka etablering och höjdtillväxt av småträd över en stor ljusgradient, säger Lars Drössler.

Inom luckorna, som skapas för att släppa in ljus, sparas alla träd som är 5 centimeter eller mindre i diameter. En del provytor på det 10 hektar stora området förblir orörda, på andra provytor huggs de största träden ner, så kallad måldiameterhuggning. I Rogberga lämnas träd med en diameter under 38 centimeter. Markberedning sker fläckvis inom provytorna.

– Vi skapar förutsättningarna för föryngringen och kommer att följa vad som händer på de olika provytorna. Vi undersöker vilken betydelse ljusinsläppet har, hur humuslagret påverkas, vegetation, betning, markfuktighet samt de kvarlämnade trädens betydelse. På samtliga provytor inventeras föryngringen på flera hundra små provytor, säger Lars Drössler.

Försöket kommer att följas, inte bara hur det går med etableringen av plantor utan också hur tillväxten av de kvarvarande träden påverkas.

– Det är ett långsiktigt arbete och vi vill undersöka vad som händer på 20 års sikt. På de ytor där vi tillämpar måldiameterhuggning räknar jag med att vi om 20 år kan avverka en del träd. Det är svårt att förutsäga hur snabbt föryngringen kommer att etablera sig.

Det kalhyggesfria skogsbruket ger en sämre produktion, det visar en enkelträdsbaserad tillväxtmodell oberoende av beståndsålder. Lars Drössler tror att man i Rogberga kan hamna så lågt som 30–40 procent mindre än vad man får ut av en perfekt granplantering efter 50 år.

– Det beror dels på att tallen i över- skiktet växer så lite, dels på heterogen beståndsstruktur. Därför är det så viktigt att prognostisera etablering och höjdtillväxt av föryngringen bättre.