På fälten runt Garpenberg i Dalarna odlas inte bara vall, raps och spannmål – utan även senapsfrö i blygsam mängd. Cirka åtta hektar åker går det åt för att klara produktionen av LissEllas senap.
– Det är inga jättearealer, men det blir väldigt mycket senap, säger senapsmakare Olle Bengtsson som driver företaget med sin sambo Liselott Dahlin.
Avkastningen på senapen ligger på omkring 500 kilo per hektar i Dalarna, som egentligen är i nordligaste laget för den smakstarka oljeväxten. I gengäld får senapen en smak som hela fyra gånger gett LissEllas en guldmedalj vid inofficiella VM i senap i USA.
– Vi får en unik smak som inte finns någonstans i världen, säger Olle Bengtsson som använder sig av vinspråk när han ska beskriva vad som händer med fröet i det nordliga läget.
– Vi har en utpräglad terroir av Dalarna i vår senap.
Historien bakom LissEllas började med att Liselott Dahlin experimenterade med senap för egen del. För sju år sedan såldes de första burkarna, främst på julmarknader.
Men att köpa frö med rätt smak och kvalitet visade sig vara svårt. Därför satsade Olle och Liselott på egen odling. Eftersom gårdens marker inte är lämpliga för odling har de avtal med grannar som producerar den mängd de behöver.
I år fick de dock lov att stödköpa senapsfrö från Skåne, där en annan av Sveriges tre professionella senapsodlare finns.
– Det var ett jättekonstigt odlingsår. Det var jätteblött och vi visste inte om vi skulle kunna tröska överhuvudtaget. Till slut tröskade vi i halvregn med öppna såll. Det gick precis, berättar Olle Bengtsson.
Nu råder högsäsong i senapstillverkningen inför jul och nyår. Planeringen börjar redan tidigt på hösten medan produktionen sätter igång på allvar i oktober.
– Nu är det helt hysteriskt, säger Olle Bengtsson som dock vet att telefonerna kommer att tystna så snart året är slut.
– I mellandagarna brukar det alltid vara kaos. Då har vi full rulle med att få leveranserna att fungera. Sedan efter nyår är det väldigt tyst.