Om man inte vill göra grundjobbet med att repa, skölja och koka kålen själv, alltså.
– Det är jobbigt och tidskrävande. Här får kunderna en produkt som smakar precis som om de gjort den själva, säger Axel Ericsson, som äger företaget Harplingekål.
Farmor största konkurrenten
Bladen ska kokas i hela bitar, inte vara småhackade. Långkål kräver därför skörd för hand och mycket manuellt arbete.
– Min största konkurrent är farmor som står i brygghuset och kokar grönkål till hela släkten, säger Axel Ericsson.
Hösten är en hektisk tid för honom. Från den 1 oktober till den 30 november får han dagligen nästan ett ton nyskördade grönkålsblad från sin bror Bertil. I december säljer Axel Ericsson den färdiga kålen och står på julmarknader för att marknadsföra den.
100 ton på två månader
Bertil Ericsson har fem hektar grönkål på brödernas föräldragård Lilla Skee några kilometer bort. Det är ungefär tio procent av den grönkål som odlas i Sverige.
– Jag brukar säga att jag är landets störste grönkålsodlare, säger Bertil Ericsson.
Dagen när Land Lantbruk är på besök slokar grönkålsplantorna lite på fältet på grund av frosten. Det går inte att skörda förrän det blir mildare. Då reser sig bladen igen och man ser inte längre mellan raderna på fältet.
Inne i ladan är det ändå full fart. Tre personer repar grönkål, 100 ton på två månader. Kvar blir häften – bladen – som säljs och levereras till Harplingekål.
Kokas i vatten i stället för skinkspad
Där sköljs bladen, kokas och packas i plastkorvar i en korvstoppningsmaskin. Allt tar tre timmar. Förpackningarna kyls sedan snabbt och fryses in innan de säljs till grossister. De går främst till butiker i Halland, men även några få ställen i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Traditionellt kokas grönkålen i skinkspad. Men efter test med både skinkspad och vegetabilisk buljong kokas Harplingekålen i vatten. Smaken blir ändå lika bra, menar Axel Ericsson.
– Vad jag vet är jag den enda som säljer den här produkten. Andra säljer färdig långkål i förpackningar. Hallänningar säger ”Köp aldrig den!”. Vi vill smaksätta vår långkål på eget sätt, säger han.
Fördubblades varje år
Axel Ericsson är före detta livsmedelshandlare som sadlat om till att jobba med e-handel. Grönkålstillverkningen har han bredvid liksom Bertil Ericsson har odlingen bredvid sitt jobb som insatsledare vid räddningstjänsten på flygplatsen i Halmstad.
När Axel Ericsson sålt butiken började han 1996 i liten skala med ett ton grönkål. Tillverkningen fördubblades i stort sett varje år.
De senaste åren har den vitaminrika grönkålen blivit riktigt trendig, bland annat med inspiration från USA. Försäljningen har ökat i Sverige och kålen säljs året om. Även odlingen har ökat i Sverige.
Förr kokte ingen medveten halländsk husmor grönkål före frosten. Den gör att bladen mjuknar och blir lite sötare. Men många kockar och konsumenter uppskattar den lite beskare smaken. Därför började odlare på Bjärehalvön i år sälja färsk grönkål redan på sommaren.
Otaliga recept på långkål
Axel Ericsson har inte bara grönkål på julbordet. Han tycker att den passar utmärkt i pajer, soppor, lasagne, på pizza och i många andra rätter.
Här intill delar han med sig av sitt traditionella recept på långkål. Men han har stött på otaliga recept när han mött folk på julmarknaderna. Mängden ättika, socker och kryddorna varierar. Långkål kan innehålla allt från senap till muskotnöt.
– När jag blir pensionär ska jag skriva en bok med 100 recept på långkål, säger Axel Ericsson.
På Lilla Skee hackas stjälkarna som blir över och sprids på fälten för att mullhalten ska öka. Bertil Ericsson har funderat på vad man kan göra mer av resterna. I fjol tog han därför kontakt med SLU som inlett ett projekt.
– Stjälken innehåller mycket fiber, men jag vet inte vad det kan bli. Jag är i alla fall rätt säker på att det kommer att bli juice, säger Bertil Ericsson.
undefined
undefined
undefined
undefined
undefined
undefined
undefined
undefined
undefined