Det moderna skogsbruket "slaktar" varje år cirka 90 miljoner skogskubikmeter, men virkesförrådet återuppstår ständigt – och blir bara större och större.
Ett exempel: I Norrbotten beräknas de årliga avverkningarna kunna ökas från dagens 3,6 miljoner fastkubikmeter till 4,2 miljoner år 2050 – och 5,9 miljoner fastkubikmeter om 100 år. Skogsbruket slår alltså Särimner inte bara med grislängder utan med hästlängder.
Ändå finns i skogen en resurs som bara tillvaratas till en bråkdel, nämligen skogens biobränslen, utöver det som faller ut i timmer- och massavedsindustrin. Utvinningen av skogsbränslen är ännu i sin linda och kunskapen om potentialerna är bristfällig. Exempelvis finns bara någon enstaka forskningsrapport från Sveriges Lantbruksuniversitet vad gäller potentialen biobränslen som kan utvinnas vid gallringar i klena bestånd.
Vår beräkning visar att värdet av skogsbränslen i Sverige är 26 miljarder kronor per år räknat på dagens elpris. 23 000 arbetstillfällen kan skapas.
I Övertorneå driver Övertorneå kommun, Sveaskog, LKAB, LRF Norrbotten med flera det så kallade ABCD-projektet, ett pilotförsök i syfte att öka tillväxten i skogen genom bättre skogsvård och att praktiskt pröva handel med utsläppsrätter från den ökade bindning av koldioxid som sker vid ökad tillväxt.
Vi har utifrån Skogsstatistisk Årsbok, uppgifter från Skogsstyrelsen samt uppgifter från biobränsleentreprenörer (sysselsättningseffekten) även beräknat potentialen för uttag av biobränslen med vedertagna naturvårdshänsyn.
Våra beräkningar visar att vi har häpnadsväckande biobränsletillgångar som bara nyttjas till en bråkdel av enstaka biobränsleentreprenörer och några skogsbolag med en teknik som befinner sig i utvecklingsstadiet.
Ett fullskaligt uttag av grenar, toppar, stubbar samt träddelar från bioenergigallringar räcker för att värma upp 4,4 miljoner villor med en förbrukning av 20 000 kilowattimmar per år.
I hela landet skulle det skapa 23 000 arbetstillfällen huvudsakligen på landsbygden. Det ekonomiska värdet, beräknat på dagens elpris, skulle vara 26,4 miljarder kronor per år.
Men för att sådana uttag ska bli ekonomiskt möjliga fordras att regering och riksdag engagerar sig på samma sätt som man stöttar den svenska gruvnäringen med stora infrastruktursatsningar. Finland bör vara en förebild. Finland har behållit de stöd till skogsvård som Sverige avskaffade och de har på senare år kompletterats med stöd till biobränsleproduktion. I Finland betraktas skogsstöden som mycket lönsamma investeringar för staten.
Enligt en beräkning gjord av skogstekniker Leif Hannu i Övertorneå motsvarar det totala finska stödet 6,6 öre per producerad kilowattimme eller 22 procent av dagens elpris.
Statsminister Reinfeldt sade vid ett besök i Kiruna nyligen att järnmalmen är för Sverige vad oljan är för Norge. Hade han känt till skogsnäringens enorma potential, inte bara för timmer och massaved utan också för bioenergi, så hade han nog sagt att skogen är för Sverige vad oljan är för Norge.
Det är hög tid att regering och riksdag börjar inse skogens enorma energipotential och att det är en uthållig och klimatvänlig resurs. Statsmakten kan inte komma från sitt ansvar med att bara säga att skogsnäringen ska stå på egna ben.
undefined
undefined
undefined