Här designas framtidens skogsmode
Den digitala revolutionen banar väg för återvinningsbara kläder från den svenska skogen. Vi besökte designstudion där ett hållbart snabbmode av vedmassa tas fram.
Mönster och klädstorlek väljer du själv i appen som finns nedladdad i din mobiltelefon. Själva plagget trycker du sedan ut i närmaste 3D-printer.
En flummig framtidsvision? Nej, inte alls. Prototypen till den digitala tjänsten som gör engångsplagg av cellulosa ska vara klar redan nästa år. Sedan dröjer det kanske dryga tio år innan tekniken slår igenom på marknaden, siar Erik Lindvall, kreatören som uppbackad av bland andra skogsbolaget Holmen utvecklar nästa generations kläder med ursprung i skogen.
Tillverkas utan kemikalier
Visst finns det sedan många år viskos och andra cellulosabaserade textilmaterial som gör trådar som kan spinnas av skogsråvara. Men för detta krävs att vedens fibrer bryts ned i kemisk process.
I Erik Lindvalls designstudio Guringo ett stenkast från kungliga slottet hänger vackert designade men sköra plagg av ren cellulosa som har tillverkats utan kemikalier. Två faktorer som gör att kläderna snabbt och enkelt går att återvinna.
– Det här är ett annat sätt att tänka och bygger på att man ser ett värde i hela produktionskedjan. Även efter att plagget tjänat ut, säger Erik Lindvall.
Råvara från svensk skog
Streamateria heter den digitala tjänsten som studion ska presentera nästa år, för att så småningom bli en utmanare till Asiens syfabriker. Råvaran kommer från svensk skog, och produktionen sker lika nära konsumenten som avståndet till närmaste 3D-printer. Det kommer att vara fullt möjligt att ange vilken skog fibrerna i plaggen har vuxit i.
Tekniken öppnar en rad möjligheter, men den har också begränsningar. Nämligen plaggets korta livslängd.
Plagget löses upp
Vedfibrer är så korta att de inte går att tvinna till tråd. För att de ska hålla ihop ett plagg krävs ett bindemedel som inte får vara för stabilt, om tyget ska bli följsamt och falla snyggt.
Priset för skönhet blir alltså att plagget snart löses upp. Å andra sidan blir det desto lättare att kompostera och återföra till kretsloppet i form av gödsel till nya plantor.
Kretsloppstänk
Erik Lindvall ser inget miljömässigt hållbarhetsproblem med plaggens korta levnad. Dagens klädkonsumtion är redan uppe i ett så högt tempo att stora mängder bomull och polyester köps och slängs i avfallsberg. Engångsplagget av vedmassa kan däremot förena ”slit och släng” med ett kretsloppstänk.
Kostym av skog
Den vackert designade vita prototyp-klänningen i studion visar tydliga tecken på att fibrerna är på väg att falla isär. Den tappar en tuss på golvet inför fotograferingen.
Någon vecka tidigare stod klänningen mitt i strålkastarljuset under modeseminariet Stockholm Fashion Tech Talks där bransch och forskare från Sverige och utlandet strålade samman för att spana in i framtiden.
Närings- och innovationsminister Mikael Damberg invigde mässan med att önska mycket mer kläder med ursprung i den skog som täcker 70 procent av Sveriges yta.
– Om någon kan tillverka en kostym gjord av svensk skog i min storlek så ska jag att bära den i alla möjliga sammanhang, lovade Damberg.
Rätt bindmedel
Som en av talarna på konferensen beskrev Erik Lindvall hur ett sådant futuristisk trämode kan både underlätta och ge större valfrihet, till exempel inför en resa där kläder inte behöver släpas med. På flygplatsen kan man printa ut såväl affärskostymen som feststassen, och sedan återvinna allt vid hemfärden.
En vit trenchcoat finns redan på plats i Guringos studio, men det återstår en del utvecklingsarbete. Att hitta rätt bindemedel för fibrerna är en sådan utmaning.
Tyget på prototypen består idag rätt och slätt av cellulosa från Holmen som har vispats upp till skum och sedan applicerats på en armering av cellulosabaserad stärkelse. Själva armeringen som håller uppe plagget har printats ut från 3D-printer, men bit för bit för att sedan lödas samman.
Rena jordfärger
Nödvändigt för lansering på marknaden är att plaggen kan printas ut i ett enda stycke. Färdiga att bäras. Och plaggen ska förstås ha färger, till skillnad från de vita prototyperna. Men där ser Erik Lindvall inget problem. Skrivaren fylls helt enkelt med jordfärger eller andra färger som inte förorenar den kompost där plagget snart ska hamna.
Pris avgörande
Priset på engångsplaggen är förstås också avgörande för framgången. Erik Lindvalls plan är inte att i första hand konkurrera med de allra billigaste bomullsplaggen. En bättre affär är att producera kopior av exklusiva designerplagg.
– Vi vill sälja en upplevelse som inte är lika dyr. Istället för en kostym för 15 000 kronor, betalar man kanske 600 kronor för ett likadant plagg som bara varar i ett dygn. Men det kan det vara värt.
Fakta Erik Lindvall
Creative director på Guringo Design Studio, med kontor i Gamla Stan i Stockholm.
Ålder: 44 år.
Familj: Gift med Erika Bergqvist Lindvall som är företagets VD. Fyra barn.
Bakgrund: Modefotograf i 20 år.
Motivation: Gjorde 2012 utställningen ”tipping points” om klimathotet ihop med Stockholm Resilience Centre, som leds av miljöprofessorn Johan Rockström. Detta blev en tankeväckare. Sedan dess har Lindvall helt ägnat sig åt hållbarhetsrelaterade projekt.