Det första snötäcket har lagt sig över höstgrödorna på Frövi Gård när Land Lantbruk snirklar fram på regnskadade grusvägar. Spannmålen har inte slutat växa förrän nu när termometern sjunkit ner till sju minusgrader.
Lars Andersson har precis kommit hem från skidsemester i Sälen. Växtodlingsplanen är klar sedan i höstas, gödning och vårutsäde är beställt. Det som är annorlunda i år är att de gula rapsblommorna kommer att lysa med sin frånvaro.
– Det finns inte en chans för oljeväxter det här året efter förra årets katastrof. Det är tråkigt, för vårrapsen är både vacker och en viktig avbrottsgröda, säger han.
Under förra årets säsong – med ett oerhört blött höstbruk, en vår följt av försommartorka – sådde Lars Andersson 30 hektar vårraps.
– Det såg jättefint ut med jämn uppkomst och vi följde upp den väl. Sedan kom kålmalen, vi fick spruta fyra gånger.
Även om det inte hör till vanligheterna att kålmalen liftar in med östliga vindar så finns det tre skadeinsekter att slåss mot för odlarna i Mellansverige: rapsbaggar, kålmal och jordloppor. Kombinationen av torka och kålmalsangrepp gjorde att hektarskörden sjönk från förväntade 2,5 ton till 1,9–2,0 ton.
Vårrapsen har fram tills nu betats med neonikotinoider för att skydda plantan i tidiga stadier mot den vågrandiga jordloppan. Substanserna misstänks ligga bakom massdöd bland bin och humlor. EU- kommissionen har därför förbjudit all användning av medlen i blommande gröda två år framöver. Eftersom alternativa betningsmedel mot jordloppa saknas är den enda lösningen för svenska vårrapsodlare att spruta med pyretroider.
– Vårrapsen försvarar inte sin plats i odlingsekonomin. Det känns inte heller bra för miljön att spruta på det viset. Det kommer bli en nackdel för bina för jag har inte hört några grannar häromkring som kommer att odla vårraps.
Branchorgansiationen Svensk Raps beräknar att vårrapsarealen kommer att halveras i Mälardalsområdet och för hela landet räknar man med en minskning med en tredjedel.
Att hitta en ny omväxlingsgröda är inte helt enkelt. Höstraps kan vara en utväg men det kräver en omläggning av växtföljden för att kunna så tidigt. Åkerböna är också något som Lars Andersson funderar på.
– En bra växtodlingsplan behåller bördigheten på marken. Tar vi bort vårrapsen så måste vi hitta en strategi för att få in en annan gröda som bryter av spannmålen, säger han.