Här bildas kalvembryon i petriskål
I fjol flyttade Viking Genetics all sin embryoverksamhet till Finland. I april 2018 skeppades de första svenska kvigorna över Östersjön mot stationen i Hollola. I dag finns 63 svenska kvigor vid embryocentret.
I fjol flyttade Viking Genetics all sin embryoverksamhet till Finland. I april 2018 skeppades de första svenska kvigorna över Östersjön mot stationen i Hollola. I dag finns 63 svenska kvigor vid embryocentret.
Det är sjutton minusgrader och tidig morgon när Land Lantbruk besöker Viking Genetics stallar i finska Hollola. Snön knarrar under skosulorna när vi rör oss över gårdsplanen mot behandlingshallen. Varm fuktig luft bolmar från dörröppningen ut i den kalla vintern och där inne är Henri Simonen, veterinär och ansvarig för embryoproduktionen, i full gång med att samla in embryon från fyra av stationens 161 toppkvigor.
– Det här kräver koncentration och noggrannhet så ni får hålla er undan, säger han medan han försiktigt trär utrustningen genom livmoderhalsen och upp i livmoderhornet för att göra en så kallad embryospolning.
Livmoderhornet tätas med hjälp av en ballongliknande luftfylld bubbla. Den täpper temporärt till livmoderhornet medan det fylls av en vätska som spolas in och sedan sugs ut. Med den tillbakavändande vätskan följer sjudagars embryon som senare ska gå till försäljning.
Kvigorna står lugnt och vilar medan teamet arbetar. De har alla fått ryggmärgsbedövning och enligt Henri Simonen är det ett måste för att arbetet ska lyckas.
– Det underlättar såklart för djuren men framför allt är det för att möjliggöra vårt arbete. Eftersom vi går in så långt är det viktigt att vi vet exakt var vi är - och det är omöjligt om man hela tiden blir störd av muskelkontraktioner, förklarar han.
Sedan våren 2018 har svenska kvigor kommit till embryostationen i Hollola för att lämna sina ägg. I dag är 42 procent av stationens SRB-kvigor och 21 procent av Holstein-kvigorna från Sverige, resterande är Finska. Men enligt embryokoordinatorn Johanna Aro är ambitionen att fördelningen ska bli jämnare.
På centret stannar kvigorna i cirka ett år och får senare bli mjölkkor.
– Många tror att de är svåra att få dräktiga efter att vi samlat ägg men det stämmer inte alls, säger Henri Simonen.
Innan de fyrbenta damerna lämnar embryoverksamheten bakom sig samlas det in cirka 40, och ibland upp mot 80, embryon ifrån dem. Främst via spolning men också genom så kallad "ovum pick up", en teknik där obefruktade ägg hämtas direkt från äggstocken och sedan befruktas i lab.
– Ovum pick up utför vi inte i lika stor utsträckning som spolningar men det är definitivt något vi kommer se mer av i framtiden, säger Henri Simonen.
Tekniken används i allt större utsträckning, bland annat i länder som USA och Brasilien. Enligt Johanna Aro är den främsta fördelen att äggen kan hämtas vid tidigare ålder än vid spolning.
– Man kan hämta ägg redan när kvigorna är 10 månader och ännu inte haft sin första brunst. Det gör att vi kan påskynda avelsframsteget ytterligare, förklarar hon.
Förra året samlades ett tusental embryon in i verksamheten och hitintills har de använts i huvudsyfte att få fram toppklassade avelstjurar. Men enligt Johanna Aro är visionen framåt att öka embryoproduktionen med fokus på att ta fram förstklassiga hondjur med egenskaper anpassade efter bönders specifika behov.
– Jag ser samma mönster i efterfrågan på embryon som vi gjort med könssorterad sperma, det kommer öka, säger hon.