"Här är vi moderna, hemma är vi omoderna"

– Här hittar du mat som inte fanns för två år sedan, säger Aurobindo Sahoo och letar yoghurt i Hypercitys mejeridisk där lokala märken som Heritage och Vijaya blandas med Danone och Nestlé.

Livsmedelsaffären ligger i ett stort köpcenter med parkeringshus i flera våningar, mängder av klädbutiker och elektronikaffärer. På våningen ovanför ligger en food-court med McDonalds, indiska Madras Food och ställen som serverar mat från Punjab och Sydindien. Det kunde ha varit Sverige om det inte var för att man sedan kan sitta ute och äta i vinterkvällen och titta på den ändliga strömmen av bilar som ringlar sig upp och ner för Jubilee Hills i norra Hyderabad.

Det här är det moderna Indien där IT-företag från hela världen huserar i gigantiska byggnadskomplex bara några kilometer från det hektiska livet i gamla Hyderabad med kaotiska basargator, böneutropare och starka dofter från matstånden. Det är också ett Indien som finns parallellt med en ofta hårt eftersatt landsbygd utan vatten och el. där dofter av kardemumma och frukt blandas med avgaser och parallellt med en ofta eftersatt landsbygd.

Hit till det som kallas Hi-Tech City söker sig tusentals unga för att finna lycka och jobb inom IT och service.

– Vi är två av dem, konstaterar Aurobindo Sahoo, 33 och Stiti, 28 som båda kommer från Orissa hundra mil norr över.

De bor i en trerummare i ett typiskt medelklassområde, kör en röd VW och står med ena benet i det moderna samhället och ena i det traditionella. Att föräldrarna arrangerade deras äktenskap tycker de är helt naturligt.

– Jag sade nej till tre, fyra killar, men när jag träffade Aurobindo kändes det rätt. Och han sade ja direkt, skrattar Stiti.

Hon påpekar att de i sina liv växlar mellan två olika världar.

– Här är vi moderna, hemma är vi omoderna. Här har jag jeans, hemma har jag sari, säger hon.

Skillnaderna syns också i matvanorna. Stiti berättar att hennes pappa varje dag går till en mjölkbonde nära hemmet och köper sin mjölk som sedan kokas hemma i köket. Själva köper de mjölk i pappkartong i ett snabbköp där de också handlar corn flakes, yoghurt och annat. Ibland åker de och storhandlar på Hypercity - men plastinpackad fisk lockar inte.

– Nej. Grönsaker, fisk och kött köper vi på marknaden, det ska vara fräscht och inte plastinpackat. Men nu blir det mycket thaimat. Vi var i Thailand på semester och tyckte maten var god och lite annorlunda, säger de och visar upp bilder från resan.

Det moderna Indien är ett land i rörelse där miljoner människor varje år tar steget upp i den medelklass som kan börja förverkliga drömmen om en ny bil, ny bostad och bättre skola till barnen. Samma steg betyder inte sällan en flytt från land till stad. Och det betyder nya matvanor.

Fortfarande säljs den allra mesta maten i små speceri-, mjölk- och grönsaksbutiker. De flesta är vegetarianer. Men också det ändras när medelklassen tar bilen till livsmedelshallar som ser ut som Ica eller Coop.

Och med ett nytt beslut i parlamentet öppnas dörren för utländska livsmedelskedjor - Walmart är på väg in, Tesco och andra ligger i startgroparna. Det kan förändra hela inköpsmönstret - och påverka ut i minsta by.

Många indiska bönder känner utvecklingen som ett hot, oroliga att de inte ska kunna leverera den kvalitet butikerna vill ha. För utländska företag är Indien en snabbväxande marknad med några hundra miljoner välbeställda medelklassmänniskor vars matvanor kommer omfatta mycket mer är det typiskt indiska.