Åsa Augustsson, bor utanför Skara:
”Min favoritko heter Rune. Hon heter egentligen Runa, men jag tycker att Rune passade henne bättre eftersom hon är väldigt stor och kraftig. Alla hennes döttrar och dotterdöttrar får också heta Rune. Jag gillar också namnet Åra, vilket den största kofamiljen jag har heter. Jag har även kofamiljerna Dagmar och Valborg, som köptes in från samma bonde som sålde Åra.”
Mia Forsberg-Brihall, Vetlanda:
”Alice Cooper. Det valde vi till en kalv som var med på en utställning. Från början hette hon Sally, men hon var efter en tjur som hette Copper. Det är fem generationer sedan. Oftast får kalven dock namnet efter sin mor. Jag brukar säga att numret är som vårt förnamn och Sally är som vårt efternamn. I dag betyder namnet Alice Cooper mycket för oss här på Byestad eftersom vår bästa utställningsko var en Alice Cooper. Vi har haft fem, sex kor genom åren som fått namnet Alice Cooper. Just nu har vi två med det namnet, båda är döttrar till utställningskon Alice Cooper. Om jag ger en ko ett nytt namn vill jag att det ska vara fränt och kanske säga var hon kommer ifrån.”
Lizette Svensson, bor i Möne utanför Ulricehamn:
”Jag tycker om namnet Lycka. Vår Lycka var redan döpt när vi köpte henne för 5 år sedan. Och dräktig. Min dotter och man har alltid velat att första kon som föddes hos oss skulle heta Rosa, så därför heter Lyckas dotter Rosa. Vi har fått några till efter det och vi brukar bestämma namnen ihop med barnen. Nu har vi två kalvar, en som heter Josefin eftersom hon är så fin och en Selma. Tjuren som vi har nu heter Bill eftersom han var så billig.”
Cecilia V Kähäri, Värmland:
”Karl-Arne är en favoritko. Hon hette så när jag köpte henne. Då var hon en ung kviga. Bonden som ägde henne hade sett fel på könet och sedan fick hon fortsätta heta så i alla fall. Jag brukar ha något tema när jag namnger kalvar, till exempel döpte jag alla kalvar efter karaktärer från tv-serien Vikings ett år. De fick bland annat heta Floki, Rollo, Thyri, Torvi och Siggy.”