Här är artiklarna som du kanske har missat - eller vill läsa igen

Har du missat något av de reportage som Land Lantbruk och Skogsbruk har publicerat under året? Här är nedan har vi samlat ihop några som du i så fall kan läsa i sommar.

Christel Cederberg är biträdande professor vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers och deltagare i forskningsprogrammet PRINCE.
Christel Cederberg är biträdande professor vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers och deltagare i forskningsprogrammet PRINCE. FOTO: MAGNUS AXELSSON

Matimport bakom stor del av Sveriges miljöpåverkan

En ökad inhemsk produktion av frukt och grönt skulle minska Sveriges miljöavtryck i världen. Det konstaterar forskare vid Chalmers universitet.

– Om vi minskar våra utsläpp och samtidigt importerar mer har vi inte vunnit något i det stora hela, säger Christel Cederberg, biträdande professor vid Chalmers som deltagit i forskningsprogrammet PRINCE och nyligen lämnat sin slutrapport.

Läs mer: Matimport bakom stor del av Sveriges miljöpåverkan

Under januari-november 2019 byggs ett 68 kilometer långt vildsvinsstängsel på den danska sidan längs gränsen mot Tyskland.
Under januari-november 2019 byggs ett 68 kilometer långt vildsvinsstängsel på den danska sidan längs gränsen mot Tyskland. FOTO: GÖRAN BERGLUND

Staket för 100 miljoner - en billig försäkring mot svinpest

Till en kostnad av runt 100 miljoner svenska kronor säkrar Danmark den sju mil långa gränsen mot Tyskland. Staketet ska hålla vildsvin ute och minska risken för spridning av afrikansk svinpest. Land Lantbruk besökte Danmark tidigare i år och har i en rad artiklar skrivit om grisnäringens största hot: afrikansk svinpest.

Staket för 100 miljoner – en billig försäkring mot svinpest

Svinpesten bortom all kontroll i Kina

Två tänkbara orsaker till hur smittan kom till Belgien

Notan för svinpesten: en halv miljard kronor

De blev årets spjutspetsföretag

Olof Boson, Stranda kyckling i Mönsterås, blev Årets Spjutspets 2019.
Olof Boson, Stranda kyckling i Mönsterås, blev Årets Spjutspets 2019. FOTO: MARIE HENNINGSSON

Det krävs en rejäl tårta när det ska firas att Olof Boson, Stranda Kyckling, har blivit årets spjutspetsföretagare 2019. Anställda och hantverkare får ett avbrott i arbetet med stängsling, hökörning, spolning av djurstallar, betesflytt, kontroll av bevattning, djurskötsel och jobbet med att färdigställa det nya tjurstallet.

Läs mer: Olof Boson lever sin barndomsdröm

Gården med smak på framgång

Strömsnäs ägg: Han sadlade om från traktorer till ägg

Hjälmsäters lantbruk: Kött och potatis – ett lyckat koncept

Erik Bäckström Lantbruk: Erik Bäckström vill se spannmålen vaja i Norrland

Björketorps gård: Samarbete är grejen när Björketorps gård utvecklas

Bränna gård: Hårt arbete och sparsamhet ger plus på sista raden

Läs om de andra spjutspetskandidaterna:

Bäst klimatnytta gör en brukad skog, enligt en rapport från Skogforsk.
Bäst klimatnytta gör en brukad skog, enligt en rapport från Skogforsk. FOTO: HENRIK DAMMBERG

Så är skogen ett verktyg i klimatkampen

Minskade utsläpp av koldioxid är ett viktigt mål för den svenska klimatpolitiken och skogen är ett verktyg för att nå dit. Men hur effektiv är skogen? Enligt en rapport från Skogforsk är svaret att skogen ska brukas för att ge bäst klimatnytta.

Rolf Björheden menar att det som nog överraskar många är att förutsättningen för en uthållig klimatnytta är att skogen brukas.

– Knepet är att hela tiden ersätta äldre skog med nya, växtliga bestånd och att inte avverka mer än tillväxten, konstaterar han.

Läs mer: Så är skogen ett verktyg i klimatkampen

Torbjörn Ebenhard, forskningsledare och stf föreståndare på Centrum för biologisk mångfald vid SLU, Uppsala.
Torbjörn Ebenhard, forskningsledare och stf föreståndare på Centrum för biologisk mångfald vid SLU, Uppsala. FOTO: STAFFAN CLAESSON

Svenska bönder kan rädda biologisk mångfald

En miljon arter står inför nära utrotning, lyder larmet i en uppmärksammad global rapport. Svenska bönder har en viktig roll i att vända utvecklingen, menar Torbjörn Ebenhard på SLU.

– Jordbruket är en näring som omvandlar väldigt många naturliga ekosystem och förändrar livsmiljöerna i accelererande takt. Det är skogar som avverkas och blir åkrar och betesmarker. Det är våtmarker som dikas ut och savanner som odlas upp. Så jordbruket är en del i denna process. En väldigt stor drivkraft är förstås att förse människorna i världen, som blir allt fler, med mat.