Allt fler bakterier blir resistenta mot antibiotika vilket hotar möjligheten att behandla infektioner som drabbar människor och djur. Sverige har därför sedan länge arbetat med att antibiotika ska användas på rätt sätt och att smittspridning ska minimeras inom hälso- och sjukvård och djurhållning. Dessa satsningar har gett resultat och antibiotikaförskrivningen minskar i vården av både djur och människor.
Resistenta bakterier följer med människor, djur och livsmedel när de rör sig över gränser. Handlingsplanen lyfter därför fram betydelsen av internationella satsningar.
– Antibiotikaresistens är en global utmaning och att driva frågan internationellt är en förutsättning för att vi ska kunna behålla vårt goda läge och även förbättra det. Det är också viktigt att öka kunskapen om resistensutvecklingen och kommunicera den i hela samhället, säger Leif Denneberg, generaldirektör på Jordbruksverket.
Antibiotikaresistens måste hanteras av hela samhället och inte bara inom sjukvård och djurhållning, därav att så många som 20 myndigheter står bakom handlingsplanen
– Nu är det viktigt att också ta miljöaspekten på allvar. Konsekvenserna av antibiotikaresistensen är störst för hälso- och sjukvården, men detta är en fråga för hela samhället. Den som vill göra något konkret kan till exempel lämna in överbliven eller gammal antibiotika till apoteken, så hamnar den inte i miljön via soporna, forsätter Lars-Erik Holm.