Han vann striden om Mosstugan

1989 gjorde Jan Skånbeck och hans kusin Staffan – som då var delägare – en skogsbruksplan för gården Edeby i sörmländska Björkvik. De märkte då att gården saknade tio hektar jämfört med taxeringsuppgifterna.

Misstankarna gick snabbt mot

undefined

Tillsammans med allmänningen anlitade kusinerna Lantmäteriet för en gränsbestämning. 1991 kom domen - Mosstugan tillhör Edeby gård.

Sedan dess har fallet tröskats flera varv genom rättsväsendet och utvecklats till ett historiedrama med indelta soldater, kungliga påbud och gulnade kartor i huvudrollerna.

Jan Skånbeck har backats upp av experter på gamla tiders fastighetsrätt och letat kartor i allehanda arkiv för att spåra hur myndigheter, godsägare och soldater sett på fastighetens ägoförhållanden från 1600-talet och framåt.

Genombrottet kom när Jan Skånbeck hittade de gamla gränsrösena, vilket enligt lantmäteriets senaste beslut från december förra året entydigt talar för att marken är en bestående enhet tillhörande Edeby.

undefined

Jan Skånbeck tror att det historiska misstaget skedde när hans farfars far dog år 1912, samma år som den sista soldaten lämnade Mosstugan efter Indelningsverkets upphörande tio år tidigare. Allmänningen köpte då själva stugan av dödsboet, vilket tyder på att de betraktade marken som sin.

Då var den dryga milen från Edeby bort till Mosstugan ett stort avstånd och kunskapen om vad som stod i de historiska dokumenten förmodligen låg.

– Man får tänka på att den generationen knappt kunde läsa, när man tänker på varför ingen annan hävdat rätten till marken. När Indelningsverket försvann visste man inte hur det fungerade. Så det kan vara felinformerat sen tre generationer tillbaka, säger Jan Skånbeck.

Jönåkers häradsallmänning har under de 26 år som gått kämpat hårt för att bevisa att Mosstugan är en del av allmänningen. Att inte bli trodd – dels av allmänningen, dels av de domstolar som behandlat ärendet - har slitit hårt på Jan Skånbeck, både psykiskt och fysiskt.

undefined

Ärendet har för honom slutat handla om hektar och blivit till en principfråga om rättvisa. Vilket gör att det nu känns extra bra att till slut få rätt.

– Mitt jobb har inte varit förgäves. Dels vann jag. Dels kan det hjälpa andra. Allmänningen blir ju tvungen att gå igenom gårdarna i området och se om de har lagfart och köpekontrakt på dem, säger Jan Skånbeck som under sina efterforskningar sett tecken på att fler gårdar i området kan ha fått sin mark annekterad.

– Det skulle vara jäkligt kul om någon mer skulle lyckas med det här. Det är inte meningen att delägare i allmänningen ska skjuta till sin privata mark för de andra att dela på, säger Jan Skånbeck.